Hemliga tvångsmedel i våra domstolar

hemliga tvångsmedeltvångsmedel

telefon
Att tingsrätten är den domstol som avgör om en person ska dömas för ett brott, bestämmer straff och eventuellt skadestånd, beslutar om skilsmässa och vårdnaden om barn samt dömer i olika tvister mellan enskilda, både personer och företag, det känner de allra flesta till. Säkert vet man också att det är domstolen som beslutar om ingripande tvångsmedel mot misstänkta i form av frihetsberövanden (häktning). En sak som däremot inte så många känner till är att vi också beslutar om olika hemliga tvångsmedel under en brottsutredning. Att tvångsmedlen är hemliga beror naturligtvis på att syftet med åtgärden är att skaffa bevis för att en viss person har begått ett visst brott. Om de inte skulle vara hemliga skulle den misstänkte kunna få reda på att hen t.ex. var utsatt för hemlig telefonavlyssning med följd att hen inte skulle använda sig av telefonen.
Att det är domstol som beslutar i frågor om hemliga tvångsmedel har motiverats av att dessa åtgärder är särskilt integritetskänsliga. Det är helt enkelt av rättssäkerhetsskäl som en domstolsprövning görs.
Här på Södertörns tingsrätt är vi några särskilt utsedda domare som fattar beslut i tvångsmedelsärenden. Att inte alla domare gör det beror på att området är snårigt och man bör vara väl insatt i både lagstiftningen och den rent praktiska hanteringen.

Vilka hemliga tvångsmedel finns det?

Det finns fem olika hemliga tvångsmedel; kvarhållande av försändelse (postkontroll), hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK), hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK, i dagligt tal telefonavlyssning), hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning (buggning).
Postkontroll används främst när polis och åklagare t.ex. misstänker att narkotika eller annan förbjuden substans skickas med post eller annat befordringsföretag. Om ett beslut om postkontroll har fattats får försändelser hållas kvar hos befordringsföretaget tills frågan om innehållet ska tas i beslag har avgjorts.
HÖK används om polis och åklagare t.ex. vill ta reda på i vilket område en mobiltelefon har befunnit sig under en viss tid eller med vilka andra telefoner en viss telefon har haft kontakt och när kontakten skedde. För att kunna använda sig av HÖK krävs som huvudregel att det är fråga om ett misstänkt brott som ger minst sex månaders fängelse, det gäller t.ex. grov misshandel, grov stöld och grovt bedrägeri.
Om man vill ta reda på vad som sägs under ett telefonsamtal måste man i stället använda sig av HAK. Här ställs som huvudregel krav på att det misstänkta brottet ska ge minst två års fängelse. Ett typexempel då HAK kan användas är när flera personer ingår i ett kriminellt gäng som misstänks för narkotikahantering i stor omfattning (grovt narkotikabrott).
Hemlig kameraövervakning (HKA)kan användas om någon är skäligen misstänkt för ett brott som ger minst två års fängelse. Hemlig kameraövervakning kan i vissa fall också användas för att fastställa vem som kan misstänkas för ett brott.
Slutligen kan hemlig rumsavlyssning/buggning (HRA) användas när fråga är om riktigt grova brott. Dessa brott ska som huvudregel ge minst fyra års fängelse. Det gäller t.ex. mord, människorov (kidnappning), grov våldtäkt och vissa grova narkotikabrott. Buggning innebär att en mikrofon monteras på en plats som man med viss styrka tror att den misstänkte kommer att vistas på.
hemligkamera

Vad krävs för att besluta om hemliga tvångsmedel?

Utöver att de misstänkta brotten som huvudregel måste medföra fängelse i viss tid ställs även andra krav för att domstolen ska kunna besluta om att ett hemligt tvångsmedel får användas.
I de allra flesta fall krävs att den som utsätts för ett hemligt tvångsmedel är skäligen misstänkt för brottet.
Det krävs också att det hemliga tvångsmedlet ska vara av synnerlig vikt för utredningen. Vad detta innebär i praktiken är svårt att säga men man brukar tala om att alla andra mer normala utredningsåtgärder ska ha använts utan resultat. Det krävs alltså att utredningsläget är sådant att det hemliga tvångsmedlet är nödvändigt för att komma vidare i utredningen.
Alla telefonnummer eller andra adresser måste på något sätt kunna knytas till den misstänkte och de ska anges i beslutet. Om polis och åklagare hittar ett nytt telefonnummer till den misstänkte måste domstolen fatta ett nytt beslut.
Ett beslut om ett hemligt tvångsmedel gäller i princip aldrig längre än en månad från beslutsdagen. Därefter måste ett nytt beslut fattas.
Om det inte längre finns anledning att använda ett hemligt tvångsmedel mot en person, t.ex. för att hen inte är misstänkt längre eller för att hen gripits av polis, ska beslutet om tvångsmedel omedelbart hävas. Det behöver inte vara domstol som häver ett beslut utan det kan även åklagaren göra.

Hur går det praktiskt till när vi beslutar?

Om det är fråga om att fatta beslut om hemlig telefonavlyssning, hemlig kameraövervakning eller buggning håller domstolen alltid ett sammanträde. Detta sammanträde är hemligt, dvs. det är inte öppet för allmänheten och det annonseras inte på våra uppropstavlor. Vid sammanträdet närvarar den åklagare som vill ha ett beslut om det hemliga tvångsmedlet. Ofta närvarar också den som ansvarar för utredningen hos polisen. Därutöver ska alltid ett offentligt ombud närvara.
Ett offentligt ombud är en person som särskilt har utsetts av regeringen och som är eller har varit advokat eller har varit ordinarie domare. Det offentliga ombudet har inte i uppgift att företräda den som är misstänkt utan ska bevaka enskildas integritetsintresse i allmänhet. Ombudet har rätt att säga sin mening och hen kan också överklaga ett beslut till hovrätten.
Om det i stället är fråga om att fatta beslut om postkontroll eller HÖK behöver domstolen inte hålla sammanträde utan ett sådant beslut fattas normalt ”på handlingarna”.

Nya hemliga tvångsmedel i framtiden?

En effektiv brottsbekämpning kräver att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till effektiva verktyg som t.ex. hemliga tvångsmedel. Flera länder tillåter andra hemliga tvångsmedel än vad vi gör i Sverige.
Nyligen har jag, tillsammans med tio experter från bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund, fått regeringens uppdrag att undersöka om ett nytt hemligt tvångsmedel kallat hemlig dataavläsning ska införas i Sverige. Enligt regeringens direktiv (anvisningar till utredningen) kan hemlig dataavläsning som en utgångspunkt ”definieras som en metod för de brottsbekämpande myndigheterna att med någon form av tekniskt hjälpmedel i hemlighet bereda sig tillgång till en dator eller annan teknisk utrustning som används för kommunikation och därigenom få besked om hur utrustningen används i realtid och vilken information som finns i den”.
Enligt direktiven ska vi bland annat ta reda på om det finns ett behov av hemlig dataavläsning och om det skulle vara en effektiv metod för att bekämpa terroristbrottslighet och andra allvarliga brott. Vi ska också undersöka om ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för att tillåta hemlig dataavläsning och ta ställning till om det i så fall är lämpligt. Oavsett vad vi kommer fram till ska vi lämna ett lagförslag avseende hemlig dataavläsning.
Vårt uppdrag ska redovisas nästa höst, i november. Det blir säkert tillfälle för mig att då skriva en rad om resultatet i denna blogg.