Det är vanligt att känna oro inför att delta i rättegång. Särskilt kan förhörssituationen inne i rättssalen ge oroskänslor för målsägande och vittnen som ska berätta om vad det var ska berätta om en händelse som är föremål för prövning i målet. Brottsofferjourens stödjare i domstol möter dagligen den här typen av oro. Till sin hjälp har stödjarna en handbok med råd och tips. Den har tagits fram inom projektet COVIS, som det här blogginlägget handlar om.
Brottsofferjourens verksamhet Stöd i domstol
På Södertörns tingsrätt driver Brottsofferjouren Södra Stockholm verksamheten Stöd i domstol, även känt som vittnesstöd. Ideellt arbetande stödjare erbjuder praktisk information och medmänskligt stöd till målsägande, vittnen och anhöriga, främst i brottmål. Att möta personer som är oroliga inför att delta i rättegång hör till det dagliga arbetet för stödjarna.
Flera olika faktorer kan påverka vilken oro och hur stark oro en målsägande eller ett vittne känner inför att delta i en rättegång. Det kan vara oro utifrån vad det rör sig om för typ av brott eller om det finns personliga omständigheter som gör deltagandet jobbigt, till exempel att man känner de inblandade i målet. En särskilt stor oro känner ofta de stödsökande kring förhöret inne i rättssalen. Det är tillfället när målsäganden eller vittnet ska besvara frågor om händelsen från åklagare, målsägandebiträde och försvarare.
Projektet COVIS
Under åren 2022–2024 drev Brottsofferjouren Sverige ett EU-finansierat projekt, COVIS, som har varit viktigt inom området för stöd i domstol. Namnet COVIS är en förkortning av Court Based Support Services for Victims and Witness of Crime, vilket är projektets engelska namn.
Projektets syfte var bland annat att öka kunskap samt ta fram material och verktyg för att etablera, utveckla och leverera stöd i domstol. Stödet syftade till att rikta sig mot brottsoffer och vittnen som har kallats att delta i en rättegång. Vidare var syftet bland annat att bättre kunna möta behoven hos målsägande och vittnen samt att öka deras möjlighet att ge ett så tydligt och rättvisande vittnesmål som möjligt. Det skulle i sin tur bidra till en mer effektiv och rättssäker straffrättslig process.
En handbok med råd
Under projektet sammanställdes COVIS Handbook of best practice for court-based support services: Practical guidelines and recommendations, eller kort och gott ”Handboken”. Handboken fungerar som en manual för länder som vill etablera, utveckla och leverera en stödverksamhet i domstol. Här finns bland annat råd till stödjarna i domstol kring hur de kan ge nervösa och oroliga målsägande och vittnen råd inför förhörssituationen under rättegången. Syftet med råden är att målsägande och vittnen ska känna till vilka möjligheter de har inne i rättssalen. Dessa råd följer stödjarna i domstol vid Södertörns tingsrätt i sitt arbete. Det finns därför skäl att lyfta fram några av råden här nedan för att ge konkreta exempel på hur stödjarna arbetar med att informera för att minska oro.
Vikten av att berätta sanningen och att förstå de frågor man svarar på
Det första rådet handboken listar är att den stödsökande ska informeras om att berätta sanningen. Med sanningen menar man att berätta så detaljerat som möjligt om vad som har hänt, utan att försköna, ändra eller utelämna något. En del av råden är kopplade till förhörspersonens förståelse av frågorna. Stödjaren uppmanas att råda den stödsökande att ta den tid hen behöver för att svara på frågorna och att bara svara på det som hen är tillfrågad om samt inte svara på frågor som hen inte förstår fullt ut. Det innebär bland annat att målsäganden eller vittnet bör lyssna klart på hela frågan innan hen påbörjar sitt svar. Förhörspersonen uppmanas att försöka att inte svara det som hen tror att frågeställaren vill höra samt att be om att få frågan omformulerad om hen inte förstår innebörden av den.
Oro kopplad till minne och till rollen som vittne
Stödjaren kan även ge lugnande råd till målsägande eller vittnen som är oroliga för att inte komma ihåg det som de ska höras om. Det är normalt att glömma och det kan vara särskilt svårt att komma ihåg en situation som man upplevde när man var stressad eller rädd, vilket kan vara fallet i brottmål. Om det har gått lång tid mellan brottet och rättegången kan det också vara svårt att komma ihåg lika många detaljer i förhöret i domstolen som man mindes under det första polisförhöret. Målsäganden eller vittnet bör i så fall säga under förhöret att hen inte minns eller inte vet svaret på frågan. Hen ska inte hitta på svar bara för att ha ett svar på frågan. Att få samma fråga flera gånger behöver inte heller betyda att personen har svarat ”fel” eller att personen inte bedöms som trovärdig. Det kan vara särskilt viktigt för vittnen att förklara dessa saker, eftersom vittnen kan ha avlagt en vittnesed innan de förhörs och därmed kan vara oroliga för att de ska begå mened om de råkar säga något fel.
Vad gäller just vittnen kan det vara bra att stödjaren förklarar att de inte vittnar ”mot” någon och att de inte är på någons sida. Det kan vara särskilt aktuellt i mål som rör våld i nära relation eller om vittnet är familjemedlem eller vän till målsäganden och den tilltalade, det vill säga den som står anklagad för brott. Det är också värt att informera vittnet om att det sällan är det enskilda vittnesmålet som kommer att avgöra utgången i målet och att personens vittnesmål oftast inte är den enda bevisningen.
Oro att möta den tilltalade
Det finns ofta oro hos målsägande och vittnen kring att möta den tilltalade. Ett handfast råd enligt handboken är att påminna den stödsökande om att hen inte måste titta på den tilltalade under förhöret i rättssalen. Det går bra att titta på den som ställer frågan i stället. Om oron för att möta den tilltalade är mycket stor kan stödjaren informera om att det är möjligt för målsäganden eller vittnet att fråga om hen kan delta via videolänk i stället. Det är även möjligt att fråga om förhöret kan genomföras utan att den tilltalade sitter inne i rättssalen.
Avslutande ord
Brottsofferjourens stödjare i domstol har stor vana av att möta målsägande och vittnen som är kallade till rättegång eller anhöriga till personer som är kallade till rättegång. Det är vanligt att dessa känner oro inför rättegångsdeltagandet och inför förhöret i domstolen. Sådan oro är helt normal. Stödjarna har till uppgift minska oron och gör det genom att berätta om hur rättegången går till praktiskt samt genom att erbjuda medmänskligt stöd. Riktlinjerna i COVIS om hur man kan ge råd inför förhöret fungerar som en viktig stöttepelare i det här arbetet.
Vill du veta mer?
Om du vill läsa mer om COVIS kan du läsa mer här: COVIS – stöd i domstol till målsägande och vittnen – BOJ
Behöver du stöd i domstol?
Du hittar mer information om Stöd i domstol på Södertörns tingsrätts hemsida, Stöd för vittnen, målsäganden och anhöriga – Södertörns tingsrätt
