Det mest grundläggande uppdraget för Sveriges Domstolar är att alla människor ska kunna få sitt ärende prövat i en opartisk domstol. Att göra det möjligt är vårt viktigaste mål. För Sveriges domstolars verksamhet uppställs dock även flera andra mål. Domstolarna ska till exempel pröva mål och ärenden på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid. Men vad innebär en rimlig tid? För det har regeringen satt upp särskilda mål. I dagens blogginlägg kommer vi särskilt titta på de handläggningsmål som regeringen har bestämt och hur vi på domstolarna mäter om vi når dessa mål.
Balansfördelning visar fördelning mellan de olika måltyperna i Södertörns tingsrätt, per den 1 november 2025.
Regeringens mål för handläggningstider
Regeringen har tagit fram två mål för handläggningstiderna för målen vid tingsrätt. Det första målet är att merparten av brottmålen ska handläggas och avgöras inom fem månader från att en stämningsansökan har kommit in till tingsrätten. Målet gäller för alla brottmål som inte är så kallade förtursmål. Förtursmål är mål där någon person är häktad eller där någon av de tilltalade är en ungdom. Den andra målsättningen är att merparten av tvistemålen handläggs och avgörs inom sju månader. Med merparten menas att minst 75 procent av målen ska avgöras inom de angivna tidsramarna.
Domstolarna kan också sätta egna mål för att styra deras verksamhet. Nedan är en tabell över Södertörns tingsrätts egna mål och resultat under perioden den 1 januari till och med den 31 oktober 2025 samt den genomsnittliga tiden bland Sveriges alla tingsrätter.
Södertörns tingsrätts statistik över regeringens verksamhetsmål, per den 1 november 2025.
Domstolsverket har ett helikopterperspektiv
Alla Sveriges domstolar är självständiga myndigheter som ägnar sig åt dess egen verksamhets- och måluppföljning. Men det finns en myndighet inom Sveriges Domstolar, nämligen Domstolsverket som fungerar som en paraplyorganisation och har ett helikopterperspektiv över domstolarna. Domstolsverket tar fram och förvaltar olika system som används till verksamhets- och måluppföljning. På Domstolsverket arbetar också personer som har uppföljning och analys av verksamhet och ekonomi som sina primära arbetsuppgifter. Pontus Thor är en av de analytikerna.
– Vi tittar på alla domstolar och alla typer av mål. Vi kan därmed se mönster och göra jämförelser som domstolarna själva kanske missar eftersom de fokuserar på sin egen domstol. Vår uppgift är att löpande göra verksamhetsuppföljningar i olika former och sprida detta till domstolarna och andra intressenter, så som journalister, utredare och självklart till allmänheten, berättar Pontus.
Målstocken, det vill säga fördelningen mellan de olika måltyperna, på några av Sveriges tingsrätter.
Verksamhetsuppföljning visar tender och mönster
Pontus berättar att verksamhetsuppföljning främst handlar om att följa upp och att försöka beskriva domstolarnas verksamhet med hjälp av siffror och statistik. Det kan handla om allt ifrån hur många mål en domstol får in under en tidsperiod till hur många och vilka typer av aktörer det förekommer i målen samt att mäta och redovisa hur lång tid det tar att handlägga målen med mera. Detta kan man sedan jämföra med andra tidsperioder eller med andra domstolar för att se mönster och trender.
– Det stannar dock inte vid att endast ta fram siffrorna. Man behöver även försöka tolka dem, alltså göra en analys och beskriva vad och varför det ser ut som det gör. Det kan exempelvis vara varför handläggningstiderna ökar eller varför antalet tvistemål minskar, berättar Pontus.
”Utan spaning, ingen aning”
Verksamhetsuppföljning och måluppföljning är en viktig del i att kunna följa verksamheten, men också för att kunna förändra och förbättra. För att Sveriges Domstolar ska veta om vi når regeringens mål måste vi mäta hur vi arbetar i dag, och, vid behov, göra nödvändiga förändringar utifrån de mätningarna.
Pontus säger att det är centralt att veta hur det går för verksamheten om man vill följa, förändra, förbättra något.
– Utan spaning, ingen aning, sammanfattar Pontus.
Pontus Thor, analytiker på Domstolsverket.
Domstolarna är till för alla
Varför är då verksamhetsuppföljning viktigt? Jo, det är ett verktyg för domstolarna att utvärdera sig själva och att korrigera eventuella snedsteg. Vi arbetar med verksamhetsuppföljning för att bli mer effektiva och ge bättre service till alla som har en rätt att få sin sak prövad. Siffrorna är dessutom offentliga, så allmänhet och journalister får insyn i hur domstolarna bedriver dess verksamhet.
– I förlängningen har detta betydelse för medborgarna och de har rätt få ta del av hur vi som myndigheter hanterar deras skattepengar. Statistik har dessutom bra minne och är objektivt. Människan är en fantastisk varelse men vi har en tendens att minnas det som ligger närmast i tid och det som sticker ut. Med hjälp av statistik kan man se om man avgjorde fler mål år 2007 jämfört med år 2025. Statistiken fångar och kommer ihåg alla mål, inte bara de största, mest uppmärksammade, avslutar Pontus.
Statistik över Sveriges Domstolar
Om det här ämnet intresserade dig, så finns en hel uppsjö av information om detta på Sveriges Domstolars hemsida. Där hittar du bland annat statistik om hur många mål som kommer in till domstolarna och hur många mål som avgörs under ett år.
Du kan se mer statistik från Sveriges domstolar här: Statistik – Sveriges Domstolar
