Hoppa till innehåll.
Johanna Salmi · 17 november 2026

Kan en restaurang servera alkohol utan sittplatser inomhus?

När du hör ordet restaurang tänker du kanske på en lokal med bord och stolar där gäster sitter och äter och dricker. Men måste en restaurang faktiskt ha sittplatser inomhus för att få servera alkohol? Den frågan fick Kammarrätten i Stockholm för ett tag sedan ta ställning till. Vid första anblick kan frågan verka ganska smal, men målet säger mycket om en av domstolarnas viktigaste uppgifter: att tolka lagen när svaret inte är helt självklart.

Serveringstillstånd och domstolens uppgift

Den som vill servera alkohol till allmänheten behöver i regel ett serveringstillstånd. Reglerna finns i alkohollagen och det är kommunerna som prövar ansökningar om serveringstillstånd. När kommunen prövar en sådan ansökan bedömer den bland annat om serveringsstället är lämpligt för alkoholservering och om serveringsytan är tydligt avgränsad. Kommunen ska också bedöma om alkoholserveringen kan ske på ett ansvarsfullt sätt och om personalen kan ha tillräcklig uppsikt över gästerna. Kommunen tar också hänsyn till risken för störningar, ordningsproblem och andra olägenheter för omgivningen.

Om kommunen avslår en ansökan kan beslutet överklagas till domstol. Domstolens uppgift är då att kontrollera om lagstiftningen har tillämpats korrekt.

Som kammarrättssekreterare har jag flera gånger föredragit mål enligt alkohollagen. Varje år inkommer ett tjugotal mål enligt alkohollagen till kammarrätten och frågorna i målen varierar. Ibland beviljar kammarrätten inte prövningstillstånd. Det innebär att förvaltningsrättens dom gäller. Jag ska här redogöra för ett mål där kammarrätten valde att bevilja prövningstillstånd och därmed pröva målet i sak.

När lagen inte ger ett självklart svar

Målet gällde en restaurang i centrala Stockholm som hade ansökt om permanent serveringstillstånd. Restaurangen bestod i huvudsak av en uteservering. Kommunen sa nej till restaurangens ansökan.  Kommunen ansåg att det måste finnas en inomhuslokal där alkohol kan serveras för att kravet på lokal i alkohollagen ska vara uppfyllt, och att en uteservering inte var tillräckligt. Restaurangen överklagade och förvaltningsrätten, som är den första domstolsinstansen, gjorde samma bedömning som kommunen. Restaurangen överklagade därefter även till andra instans, kammarrätten, och menade att alkohollagen inte innehåller något krav på att det ska finnas sittplatser inomhus. Enligt restaurangen var det avgörande i stället att övriga lagkrav var uppfyllda.

Den centrala juridiska frågan som kammarrätten behövde besvara var därför hur en viss bestämmelse i alkohollagen skulle tolkas i det här fallet. Många föreställer sig kanske att domstolen bara behöver leta upp rätt paragraf och hitta svaret där. I verkligheten är arbetet ofta mer komplicerat än så. Inte sällan måste domstolen ta ställning till hur olika ord och begrepp i lagen faktiskt ska förstås. Just det här målet handlade mycket om hur vissa delar av alkohollagen skulle tolkas och vilka krav som faktiskt kunde utläsas av lagstiftningen. För att komma fram till ett svar gick domstolen, precis som i andra mål, igenom lagtexten, förarbetena till lagen och tidigare avgöranden.

Kammarrätten konstaterade att alkohollagen, vid tidpunkten för prövningen, innehöll krav på bland annat kök, matservering och ett avgränsat serveringsområde. Däremot kunde domstolen inte hitta något generellt krav i lagstiftningen på att gäster på en restaurang måste kunna sitta inomhus. Tvärtom noterade domstolen att uteserveringar sedan länge omfattas av reglerna om serveringstillstånd och att lagstiftaren inte hade uttryckt någon avsikt att införa ett krav på servering inomhus.

Domstolen bedömde därefter restaurangens faktiska förhållanden. Serveringsytan ansågs tillräckligt överblickbar för att personalen skulle kunna kontrollera serveringen och ha uppsikt över gästerna. Slutsatsen blev därför att restaurangen inte kunde nekas tillstånd enbart därför att serveringen huvudsakligen skedde utomhus. Restaurangen fick alltså rätt i kammarrätten.

Domstolen tolkar självständigt lagen

Målet är intressant eftersom en liknande fråga tidigare hade prövats av Kammarrätten i Göteborg. I det målet gjorde domstolen en mer restriktiv bedömning av möjligheten att ge permanent serveringstillstånd till verksamheter med enbart utomhusplatser. Det betyder inte att någon av domstolarna har gjort en felaktig bedömning. Lagar kan innehålla bestämmelser som lämnar utrymme för tolkning och då kan olika domstolar komma fram till olika slutsatser, beroende på hur domstolen tolkar ett visst begrepp eller en viss bestämmelse. Dessutom avgörs domstolarnas bedömningar alltid utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, vilket innebär att två liknande mål kan bedömas olika. Det är också viktigt att komma ihåg att Sveriges fyra kammarrätter är självständiga domstolar. En dom från en kammarrätt är därför inte bindande för de andra kammarrätterna.

Vad som också gör målet intressant är att det egentligen handlar om något större än frågan om var restauranggäster får sitta. Det handlar ytterst om hur lagar ska tolkas och tillämpas när svaret inte är självklart. Kammarrättens uppgift var inte att avgöra om det är bättre eller sämre att dricka alkohol utomhus. Domstolen skulle ta ställning till vad alkohollagen faktiskt säger och kräver av restauranger. Målet visar därmed hur domstolar arbetar med lagtolkning och hur rättspraxis utvecklas genom att konkreta tvister blir prövade i domstol. Målet illustrerar också en viktig del av domstolarnas arbete: att ge innehåll åt lagens ord när betydelsen inte är självklar.

Då behövs vägledning från högsta instans

Om samma rättsfråga bedöms olika i olika delar av landet kan det finnas behov av vägledning från förvaltningsdomstolarnas högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen. Om Högsta förvaltningsdomstolen väljer att pröva ett mål kan domstolen meddela ett så kallat prejudikat. Ett prejudikat är ett avgörande som ger vägledning för hur lagen ska tolkas av myndigheter och domstolar. På så sätt bidrar prejudikaten till att rättstillämpningen blir mer enhetlig.

I det här fallet valde Stockholms stad att inte överklaga kammarrättens dom. Det innebär att kammarrättens avgörande gäller och att restaurangen kan få servera alkohol trots att verksamheten saknar sittplatser inomhus.

Johanna Salmi · 17 november 2026
Relaterat

Relaterade inlägg