Det finns starkt vetenskapligt stöd för att alkohol försämrar förmågan i trafiken. Därför har riksdagen beslutat att den som kör bil berusad ska få körkortet återkallat. Det kallas ibland för att man får körkortet indraget. Man kan även få sitt körkort återkallat om man flera gånger har omhändertagits av polisen på grund av kraftig berusning. Det gäller även om man vid omhändertagandet inte på något sätt har varit aktiv i trafiken. Det gäller också om det finns medicinskt underlag som visar att körkortsinnehavaren är vad som i körkortslagen kallas för opålitlig i nykterhetshänseende.
Opålitlig i nykterhetshänseende
Tanken bakom att den som är opålitlig i nykterhetshänseende inte ska ha körkort är att en sådan person dricker så pass mycket alkohol att han eller hon aldrig hinner bryta ner alkoholen i kroppen och att personen därför i princip aldrig är så nykter som krävs för att man ska kunna köra bil på ett trafiksäkert sätt. Man kan därför fråga sig om inte ”pålitlig i onykterhetshänseende” vore ett mer rättvisande namn. Å andra sidan är alkohol en laglig drog. Att bli av med körkortet kan också innebära stora svårigheter i livet, till exempel om man bor någonstans där det saknas allmänna kommunikationer eller är rörelsehindrad.
Om en läkare efter en undersökning bedömer att någon som har körkort inte bör ha det av medicinska skäl måste läkaren enligt körkortslagen anmäla det till Transportstyrelsen. Det är Transportstyrelsen som är den statliga myndighet som beslutar i körkortsärenden. Efter anmälan gör Transportstyrelsen en bedömning och fattar beslut om ett körkort ska återkallas eller inte. Att återkalla ett körkort kan vara ett stort ingrepp som får stora konsekvenser för den enskilde.
En uppmärksammad dom från kammarrätten
Kammarrätten meddelade en dom tidigare i år i ett körkortsmål som involverade så kallade PEth-tester, det vill säga alkoholmarkörer som visar förbrukning av alkohol på längre sikt. Den domen blev mycket medialt uppmärksammad.
Genom ett PEth-test där den provtagnes blod analyseras kan man med hög grad av precision klarlägga hur mycket alkohol en person har druckit upp till en månad bakåt i tiden. Resultatet av testet kan dock påverkas av om den som testas har vissa kroppsliga sjukdomar.
Transportstyrelsens och Förvaltningsrättens bedömningar
Transportstyrelsen hade i det här fallet fått in en anmälan från en läkare angående en patient. Vi kan kalla patienten för Sture, men personen heter egentligen något annat, Enligt läkarens anmälan hade Sture, en hel del kroppsliga problem. Det fanns ingen bedömning av om dessa problem gjorde honom olämplig att ha körkort. Däremot visade två så kallade PEth-test att Sture under lång tid druckit så mycket alkohol att läkaren bedömde honom som opålitlig i nykterhetshänseende, vilket är grund för att återkalla ett körkort.
Transportstyrelsen beslutade att återkalla Stures körkort eftersom myndigheten ansåg att det genom PEth-testen var utrett att Sture inte uppfyllde de medicinska kraven för att ha körkort. Sture överklagade Transportstyrelsen beslut till förvaltningsrätten. menade att beslutet innebar att hans levnadssituation hade försämrats avsevärt och att hans umgängen och fritidsintressen begränsats. Han hade fram till dess kört bil, såväl privat som yrkesmässigt, utan anmärkning.
Förvaltningsrätten, som är den domstol dit en medborgare först kan överklaga ett beslut av en myndighet, höll med Transportstyrelsen och tyckte att utredningen i målet var tillräckligt stabil för att Stures körkort skulle återkallas. Därför avslog förvaltningsrätten Stures överklagande.
Målet hos Kammarrätten
Sture överklagade förvaltningsrättens dom till nästa instans kammarrätten och förde fram att han aldrig kört bil onykter, aldrig gripits för fylleri och heller aldrig dömts för någon annan brottslighet.
Förvaltningsprocesslagen är den lag som reglerar hur rättegången i allmänna förvaltningsdomstolar ska gå till. I den lagen finns en bestämmelse som säger att domstolen ska se till så ”att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver”, det vill säga att domstolen ska ha tillgång till den fakta som behövs för att den ska kunna göra en korrekt bedömning. Det finns dessutom en bestämmelse som säger att domstolen får fråga någon med särskild sakkunskap i frågor som har betydelse för hur domstolen ska döma i ett mål.
Kontakt med sakkunnig
Kammarrätten skickade en förfrågan till en läkare och professor i beroendemedicin och ställde frågan om även han tyckte att det material som Transportstyrelsen haft som underlag inför sitt beslut räckte för att dra slutsatsen att Sture var opålitlig i nykterhetshänseende.
Professorn svarade att det underlag som Transportstyrelsen använt sig av inte räckte för att konstatera ett alkoholmissbruk. Visserligen talade de två PEth-testen för hög alkoholkonsumtion två till fyra veckor före provtagningstillfällena. Men däremellan fanns det PEth-prover som inte talade i den riktningen. Professorn uppgav också att PEth-värden i allmänhet är tillförlitliga. Sture hade dock genomgått två operationer som skulle kunna vara en förklaring till att han fått förhöjda PEth-värden. Transportstyrelsen hade inte övervägt detta som en tänkbar orsak.
I domen konstaterade kammarrätten att den så kallade bevisbördan ligger på Transportstyrelsen. Det innebär att om det inte går att dra en tillräckligt säker slutsats kring om Sture dricker för mycket alkohol så ska Transportstyrelsens beslut upphävas och Sture ska få behålla sitt körkort. Kammarrätten tog hänsyn till vad den sakkunnige läkaren hade uppgett och ansåg att det inte stod tillräckligt klart att Sture var opålitlig i nykterhetshänseende. Därför biföll kammarrätten Stures överklagande och beslutade att han skulle få behålla sitt körkort.
Vidare läsning
Här kan du läsa kammarrättens pressmeddelande i målet: Två förhöjda PEth-värden är inte tillräckligt för att återkalla körkort – Kammarrätten i Stockholm
Här kan du läsa vad Förvaltningsrätten i Stockholm har skrivit om körkortsmål: Mitt körkort är återkallat – vad händer nu? | Domarbloggen
Domarbloggen har tidigare skrivit om just återkallade körkort, och det inlägget hittar du här: Mitt körkort är återkallat – vad händer nu? | Domarbloggen
Magnus Mathiasson, kammarrättsråd
Relaterat innehåll
Mitt körkort är återkallat – vad händer nu? | Domarbloggen
En vanlig dag i kammarrätten | Domarbloggen
Beröringspunkter mellan allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar | Domarbloggen
