”Landet med ett av världens mest komplicerade politiska system”. Så beskriver myndigheten Sida landet Bosnien-Hercegovina på sin hemsida. I det här inlägget berättar Johanna van Rooij, som är internationell samordnare på Domstolsverket, hur det var att ta sig an ett utvecklingssamarbete i ett land med stora utmaningar.
Som nyanställd projektledare var Sidas sammanfattning ”landet med ett av världens mest komplicerade politiska system” det första jag läste innan jag skulle ta mig an utvecklingssamarbetet i landet där ”utmaningarna är stora” enligt samma myndighet.
Dessa varningar skulle kunna upplevas som lätt skrämmande för en ny projektledare, som jag själv. Vissa skulle kanske till och med fråga sig: Varför har Domstolsverket valt att sjösätta sin hitintills största satsning inom utvecklingssamarbete just i det här landet? Det första jag insåg, på min inledande arbetsresa till Bosnien-Hercegovina, var att förändringsarbete inte nödvändigtvis måste inkludera ett lands politiska processer. I Bosnien-Hercegovina är dessa processer nämligen lite av ett getingbo. Vissa förändringar kan helt enkelt göras utanför politiken.
Prövningstillstånd i hovrätt ny viktig reform
På mina första möten i Sarajevo insåg jag att Domstolsverket, efter flera års arbete, redan var på god väg att få igenom viktiga reformer utanför politiken. Tack vare samarbetet med det bosniska domstols- och åklagarrådet – som kallas High Judicial and Prosecutorial Council och förkortas HJPC – har Domstolsverket lyckats arbeta fram en jämställdhetsstrategi, en mediestrategi och en struktur för mer effektiva arbetssätt inom domstolarna.
Kanske hade man kunnat nöja sig med dessa ändå ganska väsentliga framgångar i utvecklingssamarbetet. Men Domstolsverket och HJPC ville nu även i ”världens mest komplicerade politiska system” få till ett initiativ till en lagändring enligt delvis en svensk förlaga: prövningstillstånd i hovrätt för dispositiva tvistemål.
En sådan förändring i Bosnien-Hercegovina skulle nämligen vara betydelsefull. Hur effektivt en bosnisk överrättsdomare än arbetar är det en omöjlighet att hantera de tusentals mål som överklagas till hovrätterna varje år – trots att flertalet inte alls är tvistiga. Många överklaganden handlar om el- och vattenräkningar, där syftet med överklagandet bara är att skjuta betalningen på framtiden. Något som lättare kan förstås om man betänker att en sjättedel av bosnierna lever under den nationella fattigdomsgränsen enligt Världsbankens senaste data.
Fotograf: Madeleine Bergman
Den stora utmaningen börjar
Syftet med att driva igenom en lag om prövningstillstånd är alltså ganska självklart. Men det är nu vi närmar oss bosnisk politik och dess getingbo.
Tillsammans med HJPC inledde Domstolsverket för ett antal år sedan det kreativa arbetet med att utforma grunden för den förändring som skulle kunna rädda bosniska domare från juridiskt meningslösa överklaganden.
En utsedd expertgrupp, med både bosniska och svenska representanter, hade många och långa diskussioner på ofta livliga möten. Gick reformen att förena med Republika Srpskas grundlagsstadgade rätt att överklaga domstolsbeslut? Kunde risken för korruption öka? Skulle prövningstillstånd gälla alla dispositiva mål eller endast mål av mindre värden?
Sakta men säkert började ett konkret reformförslag ta form. Faktum är att vi tillsammans med HJPC har lyckats skapa ett färdigt lagförslag.
Ändå var det, när detta var klart, inte alls läge att plocka fram champagnen och fira. I stället klingade ekot av orden ”världens mest komplicerade politiska system” när HJPC förklarade att det var nu som det svåra påverkansarbetet började.
14 regeringar på olika nivåer
Bosnien-Hercegovina är nämligen inte ett vanligt land, utan har 14 regeringar på olika nivåer, med justitieministrar som alla måste övertygas.
Vi står nu alltså inför det bosniska politiska getingboet i sin fulla prakt. Det skulle i och med detta kunna verka som ett omöjligt projekt att hjälpa Bosnien-Hercegovina att få till en domstolsreform. Men i den här processen finns ett trumfkort till stöd för reformarbetet: Bosnien-Hercegovinas EU-ansökan.
I mars i år hölls ett högnivåmöte där Sveriges ambassadör inskärpte reformarbetets vikt för att Bosnien Hercegovinas EU-process ska kunna röra sig framåt. Och de bosniska regeringarnas representanter intygade därefter sin vilja till reformer.
Samtidigt med detta försöker vi få stöd för den bosniska domstolsreformen från Bosnien-Hercegovinas advokater, och planerar för ett antal rundabordssamtal med nyckelpersoner.
Skymtar vi då mållinjen för en domstolsreform i Bosnien-Hercegovina? Det är såklart svårt att veta. Men oavsett hur det går i slutändan – de här erfarenheterna från ett reformarbete i ”världens mest komplicerade politiska system” är i sig något som stärker Domstolsverkets kunskaper och möjligheter att kunna bidra till viktiga reformer, också i andra länder, med mer eller mindre komplicerade politiska system.
