Vid årsskiftet började flera nya lagar och regler som påverkar olika aspekter av svensk lagstiftning att gälla. Några av de lagändringar som särskilt berör de allmänna domstolarnas verksamhet kommer att belysas i det här blogginlägget.
Större möjlighet att avtjäna fängelsestraff med fotboja
I brottsbalken anges att den som döms till fängelse ska tas in i kriminalvårdsanstalt för att verkställa straffet om inte annat är föreskrivet. Huvudregeln är alltså att ett fängelsestraff ska avtjänas på anstalt. I vissa fall finns det dock även möjlighet att avtjäna fängelsestraff genom elektronisk övervakning. Verkställighet genom elektronisk övervakning innebär att den dömda avtjänar sitt straff i sin bostad och att denna är förbjuden att vistas utanför bostaden annat än under vissa tider och för bestämda ändamål, exempelvis för arbete, för utbildning eller för nödvändiga köp. Förbudet kontrolleras med ett elektroniskt hjälpmedel som fästs kring den dömdas fot, en så kallad fotboja.
Tidigare har enbart de som dömts till fängelsestraff på sammanlagt sex månader kunnat avtjäna fängelsestraff med fotboja. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2026 har dessa möjligheter utökats och numera omfattar tillämpningsområdet fängelsestraff i högst ett år och sex månader. Om strafftiden överstiger fängelse i sex månader ska beslutet om fotboja dock föregås av en fördjupad lämplighetsprövning. Syftet med lagstiftningen är enligt regeringen i korthet att minska återfall i brott, frigöra anstaltsplatser och att effektivisera Kriminalvårdens arbete.
Skärpta villkor för villkorlig frigivning
Reglerna för villkorlig frigivning har från och med den 1 januari 2026 skärpts. Villkorlig frigivning innebär att en person som har dömts till fängelse kan släppas fri innan hela strafftiden har avtjänats under förutsättning att vissa krav uppfyllts. När en person blir villkorligt frigiven påbörjas en prövotid som motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, med en viss minimitid. Prövotiden kan också förenas med att den dömda ställs under övervakning.
Skärpningen av villkoren för villkorlig frigivning innebär bland annat att den andel av strafftiden som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan bli aktuellt höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Höjningen ska enligt den nya lagstiftningen ske stegvis med de längsta fängelsestraffen först. Det första steget trädde i kraft den 1 januari 2026 och avsåg fängelsestraff över sex år. Övriga steg kommer att genomföras när regeringen beslutar det.
Den prövotid som löper efter en villkorlig frigivning har vidare höjts från ett år till två år. Utgångspunkten ska också numera vara att den dömda ställs under övervakning under prövotiden, något som tidigare har krävt ett särskilt beslut. Kriminalvården kan fortfarande besluta att övervakning inte är nödvändigt i vissa särskilda fall. Tröskeln för att skjuta upp en villkorlig frigivning vid misskötsamhet under fängelsetiden har också sänkts och nu finns även möjlighet att skjuta upp villkorlig frigivning om det bedöms finnas risk för återfall i brott.
Syftet med lagändringarna är enligt regeringen att i lagstiftningen flytta fokus från gärningsmannen till brottsoffret och samhällsskydd. Som en del i detta behöver påföljdssystemet skärpas, och då framför allt fängelsestraffet.
Det allmänna fängelsestraffminimum har höjts
Som en del i de skärpta villkoren för villkorlig frigivning har även det allmänna fängelsestraffminimum höjts. Alla fängelsestraff ska numera omfattas av reglerna om villkorlig frigivning och det allmänna fängelsestraffminimum har höjts från tidigare 14 dagar till en månad.
Utvidgade möjligheter att meddela näringsförbud på grund av brott
En domstol kan meddela en person näringsförbud vilket betyder att personen inte får driva företag. Den med näringsförbud får inte vara bolagsman i ett handelsbolag, ledamot i en aktiebolagsstyrelse eller teckna firma i ett bolag. Personen får inte heller arbeta i någon närståendes bolag. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2026 har domstolens möjlighet att meddela sådant förbud på grund av brott utökats.
De utökade möjligheterna för domstolarna att meddela näringsförbud innebär att näringsförbud kan meddelas den som har gjort sig skyldig till brott som utgjort ett led i organiserad brottslighet, oavsett om personen bedrev eller hade anknytning till ett företag vid brottstillfället. Det krävs dock att näringsförbudet är påkallat från allmän synpunkt. Även den som begår brott systematiskt men som saknar koppling till organiserad brottslighet kan nu meddelas ett näringsförbud. Näringsförbud ska vid organiserad eller systematisk brottslighet anses påkallat från allmän synpunkt om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse sex månader, om inte särskilda skäl talar mot det. Näringsförbudets längd har också utökats till en tid av lägst 3 och högst 15 år.
