Söndagen den 9 juni är det val till Europaparlamentet och för att knyta an till detta tänkte vi låta Domarbloggens serie om ovanliga brott uppmärksamma de straffbestämmelser som ska skydda den allmänna rösträtten. Närmare bestämt handlar det om otillbörligt verkande vid röstning och otillbörlig förmån vid röstning i 17 kapitlet 8 § brottsbalken samt brott mot rösthemlighet i 17 kapitlet 9 § brottsbalken.
Otillbörligt verkande vid röstning
För otillbörligt verkande vid röstning döms den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende försöker
– hindra omröstningen eller
– förvanska dess resultat eller
– på annat obefogat sätt påverka omröstningen.
Brottet finns även som grovt brott och då ska domstolen särskilt beakta om gärningen skett med våld eller hot om våld eller innefattat missbruk av tjänsteställning.
De situationer som omfattas när det gäller val till allmän befattning är val till riksdag, region- och kommunfullmäktige och val till Europaparlamentet. Allmänna folkomröstningar och omröstning i beslutande statlig eller kommunal församling men även till exempel biskopsval omfattas av begreppet ”annan utövning av rösträtt i allmänt ärende”.
Brottet otillbörligt verkande vid röstning kan vara riktat mot själva valförrättningen men även mot enskilda, till exempel genom att försöka påverka valförrättare eller röstberättigade. Exempel på straffbara handlingar kan vara att manipulera valsedlar, felaktigt summera valresultatet eller att rösta under falskt namn eller rösta flera gånger. Valpropaganda innan röstningen eller att exempelvis skjutsa någon till vallokalen är däremot inte brottsligt.
Brottet är ovanligt men har faktiskt prövats i domstol ett antal gånger. I rättsfallet NJA 1960 s. 36 friade Högsta domstolen en suppleant i en valnämnd där gärningen bestått i att ha uppmanat en person att rösta på ett visst sätt. Handlingen bedömdes som olämplig men nådde enligt domstolen inte upp till kraven för straffbarhet. I rättsfallet NJA 1965 s. 116 dömde Högsta domstolen däremot de tilltalade för att ha placerat ut röstsedlar med partibeteckningen ”Samling för kommunens väl” som var utformade för att förväxlas med partiet ”Samling för kommunens bästa”. På senare tid har vidare två partiarbetare dömts för att i valet 2002 medverkat som bud vid budröstning på ett äldreboende men förutom blanka valsedlar bara haft sitt eget partis förtryckta valsedlar med sig (se rättsfallet RH 2005:51).
Otillbörlig förmån vid röstning
Otillbörlig förmån vid röstning handlar om sådana fall där någon tar emot, godtar ett löfte om eller begär en obefogad belöning för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller inte rösta. Däremot är det inte brottsligt att få ersättning för att arbeta för att en viss kandidat blir vald. Brottet motsvarar brottet tagande av muta men vid utövande av rösträtt i stället för vid utövande av anställning eller uppdrag. Om det är möjligt att också döma en tilltalad för brottet tagande av muta dömer domstolen för det brottet i stället för brottet otillbörlig förmån vid röstning.
Brott mot rösthemlighet
För brott mot rösthemlighet döms den som utan tillåtelse försöker skaffa sig kännedom om vad som ska vara hemligt när människor röstar i ett allmänt ärende. Domstolen kan döma för brottet redan när någon försöker få veta hur någon annan har röstat även om man inte lyckas få någon information alls i frågan. Det är dock inte straffbart att fråga hur någon röstat utan för att någon ska dömas krävs det att inhämtningen av information ska ha skett ofrivilligt, till exempel genom påtryckningar eller hemlig övervakning.
Straffskalan för samtliga brott vid normalgraden är böter eller fängelse i högst sex månader. För otillbörligt verkande av röstning har domstolen möjlighet att döma till fängelse i högst fyra år om brottet är grovt.
Har du missat vår serie om ovanliga brott?
Nedan ser du tidigare inlägg:
Ovanliga brott del 1 – Brott av krigsmän | Domarbloggen
Ovanliga brott del 2 – Landsförräderi och andra mindre kända brott | Domarbloggen
