2017-09-05
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , ,
Att arbeta i Högsta domstolen

Många av oss domare har gått den traditionella domarbanan. Vi har alltså suttit ting och under några år arbetat som icke ordinarie domare i tingsrätt och hovrätt. För att bli ordinarie domare krävs normalt också att man skaffar sig andra erfarenheter. Det finns flera sätt att bredda sin kompetens. Många arbetar i Regeringskansliet, med bl.a. lagstiftning. Själv arbetade jag i ca tio år i Justitiedepartementet. Hösten 2014 sökte jag mig vidare till Högsta domstolen, där jag arbetade fram till dess att jag i maj i år började som ordinarie domare här på tingsrätten. I detta blogginlägg passar jag på att skriva lite om arbetet i Högsta domstolen.

Vad gör Högsta domstolen?

Högsta domstolen har som främsta uppgift att ge rättslig vägledning åt samhället (allmänheten, domstolar, lagstiftaren m.fl.).

Fotograf: Carl Johan Erikson

I de flesta mål som överklagas meddelar Högsta domstolen inte något prövningstillstånd. Men när det inte finns någon regel, eller om en befintlig regel är otydlig, kan Högsta domstolen slå fast vad som gäller genom ett vägledande avgörande, ett s.k. prejudikat. De flesta målen avgörs genom skriftlig handläggning efter en föredragning. Prejudikatmålen avgörs vanligtvis av fem domare. Domarna i Högsta domstolen kallas för justitieråd. De hör till de skickligaste juristerna i Sverige.

Arbetet som justitiesekreterare

När jag arbetade i Högsta domstolen hade jag rollen som justitiesekreterare. Arbetet som justitiesekreterare innebär framför allt att man förbereder prejudikatmålen för avgörande och att man föredrar målen för justitieråden.

Innan ett prejudikatmål föredras tar justitiesekreteraren fram en rättsutredning och lämnar förslag till hur målet ska avgöras, ett s.k. betänkande. Rättsutredningens innehåll och omfattning varierar. Vissa prejudikatmål kräver en grundligare utredning än andra. Vanligtvis tar man fram förarbeten till aktuell lagtext, lagkommentarer, annan litteratur och eventuella tidigare vägledande avgöranden som är av betydelse för den aktuella prejudikatfrågan. Materialet i rättsutredningen analyseras och läggs sedan till grund för förslaget till avgörande.

Som justitiesekreterare arbetar man självständigt med prejudikatmålen. Man har alltså inte några närmare diskussioner med domarna före föredragningen. Självklart bollar man frågor med sina justitiesekreterarkollegor, men till stor del handlar det om att arbeta på egen hand framför datorn på kammaren.

I god tid före föredragningen får domarna del av rättsutredningen och justitiesekreterarens förslag till avgörande. Själva föredragningen är därför normalt mycket kortfattad. Sedan justitiesekreteraren föredragit målet redogör domarna, i tur och ordning, för hur de anser att målet ska avgöras. Som justitiesekreterare har man då en passiv roll. Vid ett senare tillfälle träffas man igen, för s.k. återställning, för att gå igenom den exakta utformningen och ordalydelsen av avgörandet. Ibland behövs det flera återställningar för att slutligt bestämma utgången.

Vad handlar prejudikaten om?

Ett prejudikat kan avse en mer generell frågeställning, t.ex. hur bevisvärderingen i brottmål ska gå till. (Detta ämne har för övrigt behandlats i tidigare inlägg på domarbloggen, se http://www.domarbloggen.se/sodertorns-tingsratt/nar-ar-bevisningen-tillracklig-i-brottmal/)

Vissa prejudikat avser mer vardagliga frågeställningar.

Förra året konstaterade Högsta domstolen t.ex. att falska bud vid en bostadsförsäljning hade utgjort ett vilseledande, samt att den som lämnat de falska buden skulle dömas för bedrägeri och även betala skadestånd till köparna.

Ett annat fall, som jag själv fick möjlighet att arbeta med, rörde köp vid internetauktion i en Facebookgrupp. Inga särskilda försäljningsvillkor hade angetts, och frågan var bl.a. hur avtal uppkommit. Högsta domstolen slog fast att avtal vid en sådan internetauktion anses ha uppkommit med den som lämnat det högsta budet när den angivna sluttiden passerats. Sluttiden anses i det fallet ha samma funktion som klubbslaget vid en traditionell auktion.

Flera fördelar med arbetet

För mig kändes det naturligt och självklart att återvända till domstolsvärlden via Högsta domstolen och arbetet som justitiesekreterare. För det första får man en bra bild av gällande rätt och aktuell praxis. Vidare utvecklar man sitt skrivande. Och att få arbeta med flera av landets skickligaste jurister är förstås mycket lärorikt och givande! Allt detta har jag nu stor nytta av i arbetet som tingsrättsdomare.

Vill du veta mer?

Titta gärna in på Högsta domstolens hemsida. Där hittar man prejudikaten och en hel del annat. Särskilt skulle jag vilja tipsa om Högsta domstolens verksamhetsberättelse: http://www.hogstadomstolen.se/Om-Hogsta-domstolen/Verksamhetsberattelse/