2018-10-02
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , , ,
Fentanylmålet – ett på flera sätt speciellt mål

Jag var en av två juristdomare i det s.k. fentanylmålet och den som var ansvarig för målet. Åklagarna påstod i målet att två personer, som hade sålt nässprejer med icke-narkotikaklassade substanser via internet, hade vållat åtta personers död. Substanserna var s.k. fentanylanaloger. Fentanyl är en syntetisk opioid och ett narkotikaklassat läkemedel. Dess effekter påminner om de heroin har, men fentanyl är mer kraftfullt verkande än heroin. Fentanylanaloger är kemiskt lika fentanyl och har liknande effekter, men eftersom den kemiska sammansättningen inte är exakt densamma är de inte alltid narkotikaklassade. Målet gällde två fentanylanaloger, som nu är narkotikaklassade, men inte var det vid tiden för de händelser åtalet gällde. Åtta personer som hade köpt de här substanserna hade avlidit på grund av att de använt dem.

Brottet vållande till annans död

Enligt 3 kap. 7 § brottsbalken döms den som av oaktsamhet vållar någon annans död för brottet vållande till annans död. Det innebär att någon genom oaktsamt beteende orsakar att någon annan dör. I det här målet fick tingsrätten pröva en tidigare oprövad fråga, om den som säljer en substans, som inte är olaglig genom att den är narkotikaklassad, kan bli straffrättsligt ansvarig för att personer som använder substansen dör. Vi kom fram till att de som sålde substanserna hade gjort sig skyldiga till grovt vållande till annans död beträffande alla de åtta avlidna.

Oaktsamhetsbedömningen

Bedömningen av om de åtalade hade vållat de avlidna personernas död gjordes i två steg. Det första steget innebar att vi konstaterade att verksamheten, att sälja så farliga substanser som dessa till människor som kan antas använda dem i russyfte, i sig är en mycket riskfylld verksamhet. Eftersom det inte finns något samhällsintresse som rättfärdigar en sådan verksamhet ansåg vi att försäljningen innebar ett otillåtet risktagande. Det andra steget innebar att vi konstaterade att säljarna varit s.k. medvetet oaktsamma. Det betyder att de hade insett risken för att köpare skulle dö, men att denna risk inte hade varit ett tillräckligt skäl för dem att inte sälja substanserna. Slutsatsen av detta var att säljarna hade vållat de åtta avlidna personernas död. Eftersom brotten hade begåtts i särskild riskfylld verksamhet och med ett medvetet risktagande av allvarligt slag bedömdes de som grova.

Att bestämma straffet

Tingsrätten bedömde att straffvärdet för varje vållande till annans död var två års fängelse. Detta är betydligt lägre än vad som brukar bli bedömningen om någon orsakar någon annans död med uppsåt. I svensk lagstiftning anses brott som begås av oaktsamhet som mindre klandervärda än brott som begås med uppsåt. Uppsåtliga brott leder därför i regel till strängare straff än oaktsamma. När det gäller dödligt våld syns det på straffskalorna. Straffet för uppsåtligt dödande, dråp eller mord, är från sex års fängelse till fängelse på livstid. Straffet för vållande till annans död, brott av normalgraden eller grovt, är från fjorton dagars till sex års fängelse. Det känns naturligt för de flesta att den som skadar någon annan med vett och vilja bör bestraffas hårdare än den som genom oaktsamhet orsakar någon annan skada.

När någon döms till ett fängelsestraff för flera brott läggs inte bara straffvärdet för varje brott ihop. I stället läggs straffvärdet för det allvarligaste brottet i botten och sedan läggs en minskande andel av straffvärdena för övriga brott till. Det är inte någon exakt matematisk beräkning, utan domstolen ska också göra en rimlighetsbedömning av resultatet. Vi kom på det sättet fram till att det sammanlagda straffvärdet för den som varit mest aktiv i verksamheten var sex års fängelse.

Ett speciellt mål på flera sätt

Förutom de juridiskt komplicerade frågor vi fick bedöma var målet även speciellt på grund av sin omfattning. Huvudförhandlingen pågick i elva dagar. De efterlevande bodde på olika ställen i landet. Genom dagens teknik blev det möjligt för dem att vara med på förhandlingen genom videolänk om de bodde långt bort från domstolen.

Speciellt med målet var också det stora massmediala intresset. De flesta mål vi domare hanterar väcker inte något större intresse i media. Detta mål rapporterades det mycket om i media. Vi fick många frågor från journalister och fick träna på att vara tillgängliga för och hantera media. Vi skrev pressmeddelanden och i samband med att domen meddelades höll vi en pressträff. Jag och den andre juristdomaren blev också intervjuade av teve, radio och tidningar.

Det mediala intresset har fortsatt. I förra veckan rapporterade flera medier att dödsfallen till följd av användningen av fentanylanaloger hade minskat avsevärt under detta år. Likaså informerades om att försäljningen hade sjunkit drastiskt och att nässprejer i stort sett inte förekommer längre. Det gavs flera olika förklaringar till detta, varav vår dom var en. Det är förstås bra om vår dom har bidragit till att det inte längre är lika attraktivt att sälja sådana här substanser. Det innebär i förlängningen att vår dom faktiskt kan ha bidragit till att rädda liv.

Fentanylmålet var ett mycket lärorikt mål, inte minst för att vi fick bryta ny mark och bedöma något som inte tidigare prövats i svensk rätt. Vår dom överklagades både av åklagarna, som vill att straffen ska skärpas, och av de som dömdes, som vill bli frikända, och jag följer med intresse hur hovrätten dömer i målet.