Bosniensamarbetet – En framgångssaga

Sveriges Domstolar har sedan 2017 bedrivit utvecklingssamarbete med Bosnien och Hercegovina. Jag har deltagit i detta arbete sedan starten. Samarbetet har huvudsakligen varit inriktat på att förändra och effektivisera arbetsmetoderna i de bosniska domstolarna, främst genom ökad delegation av arbetsuppgifter från domare till andra personalkategorier. Andra delar av samarbetet har handlat om att effektivisera överklagandeprocessen i civilmål, implementera en jämställdhetsstrategi samt utveckla de bosniska domstolarnas kommunikation med medborgarna via medierna. Det övergripande syftet med samarbetet är att det bosniska domstolsväsendet ska kunna möta de krav som ställs för att Bosnien och Hercegovina på sikt ska kunna bli medlem i EU.

Effektivare handläggning

Själv har jag främst deltagit i det utvecklingssamarbete som tagit sikte på att effektivisera arbetsmetoderna i de bosniska domstolarna. Problemet är att de bosniska domstolarna, trots en jämförelsevis stor andel domare per invånare, har långa handläggningstider och höga målbalanser. Det har också visat sig att en stor del av domarnas arbetsuppgifter egentligen inte är särskilt kvalificerade. Det arbetssätt som vi har utvecklat har därför syftat till att överföra enklare arbetsuppgifter från domare till notarier och domstolshandläggare för att renodla domarrollen.

Då Sverige på motsvarande sätt har genomgått en liknande förändring under lång tid finns det en omfattande erfarenhet inom Sveriges Domstolar på detta område. Upplägget har därför varit så kallade systerdomstolssamarbeten där svenska domstolar besökt och tagit emot besök från bosniska pilotdomstolar. Själv har jag tillsammans med domare, notarier och handläggare från min egen tingsrätt och Malmö tingsrätt samarbetat med motsvarande kategorier medarbetare i totalt åtta bosniska domstolar i städerna Bijeljina, Mostar, Trebinje, Doboj, Prnjavor och Banja Luca.

Arbetsmetodiken har bestått i att deltagarna utbytt erfarenheter vid workshops med diskussion om olika arbetssätt, besök på domstolar i varandras länder, genomgång av arbetssätt och praktisk träning i arbetssätt. Det har varit oerhört stimulerande och spännande för mig att delta i dessa systerdomstolssamarbeten.

Det har inte i alla delar varit enkelt att överföra det svenska sättet att arbeta med delegation av arbetsuppgifter till de bosniska domstolarna. Ett återkommande problem som vi har stött på har varit att det inte alltid funnits tillräckligt med notarier i de bosniska domstolarna att delegera arbetsuppgifter till. Den bosniska lagstiftningen överensstämmer inte heller med den modell för fördelning av arbetsuppgifter som vi har i Sverige. Trots dessa bekymmer har våra bosniska kollegor oförskräckt och entusiastiskt tillägnat sig ett arbetssätt som innebär att de flesta domare i de bosniska domstolar som vi har samarbetat med numera delegerar en hel del av sina arbetsuppgifter som de tidigare utförde själva till både notarier och domstolshandläggare.

Samarbetet har också bidragit till att effektivisera arbetet i våra bosniska systerdomstolar; i en av dessa domstolar fördubblades i stort sett målavverkningen efter att de nya arbetsmetoderna hade införts. Vid en oberoende granskning av utvecklingssamarbetet har man dessutom konstaterat att arbetssättet bidragit till att minska risken för korruption genom att flera personer numera är engagerade och har insyn i målhanteringen.

Framgång på snabb tid

Jag är djupt imponerad över hur mina bosniska kollegor trots de beskrivna problemen och de utmaningar som funnits när det handlar om arbetsplatskultur på väldigt kort tid tillägnat sig ett arbetssätt som det i Sverige har tagit decennier att utveckla. Kanske allra mest glädjande har det varit att se det förtroendefulla samarbete som tack vare det nya arbetssättet har uppstått mellan domare och andra medarbetare i de bosniska domstolarna.

För egen del kan jag konstatera att jag aldrig tidigare varit i närheten av att delta i ett utvecklingssamarbete som lett till sådana imponerande resultat som detta.