2017-04-11
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: , , , ,
Om skadestånd och egenmäktigt förfarande

Ikväll sänds fjärde avsnittet i SVT:s serie ”Domstolen”. Programmet handlar om hur man beräknar skadestånd för nedfällda träd på annans fastighet och hur domstolarna fördelar parternas rättegångskostnader i skadeståndsmål. Vidare följs förra säsongens program upp om den person som åtalades för egenmäktigt förfarande för att ha haft sin husbåt förtöjd på samma ställe under en längre tid. Här nedan redogör jag kortfattat för hur man brukar resonera i de frågor som kommer upp i programmet.

Hur kan man få skadestånd för olovlig trädfällning?

Enligt skadeståndslagen ska den som uppsåtligen (med avsikt) eller av oaktsamhet vållar en skada på en sak (sakskada) ersätta skadan. Detta gäller även när någon tar bort eller skadar träd och buskar och annan växtlighet. Har man avsiktligen fällt träd på annans mark kan det också vara ett brott och det bedöms då som skadegörelse. Markägaren kan i det brottmålet begära skadestånd. Hen kan också ansöka om stämning mot den som fällt träden och begära skadestånd. Det blir då ett tvistemål på tingsrätten.

Hur beräknar man skadeståndet?

Det skadestånd man kan få är ersättning för sakens värde, reparationskostnad och värdeminskning. Domstolarna utgår ofta från vad det skulle kosta att ersätta det skadade föremålet med ett nytt med avdrag för ålder och användning av det. När det gäller växtlighet beräknas ersättningen ofta med utgångspunkt från vad det kostar att skaffa en ny växt inklusive kostnader för att ta bort de delar som finns kvar samt plantering och återställning av markområdet. Om det finns brister i utredningen om hur man ska beräkna vad det kostar att skaffa en växt av det slag som det är fråga om kan domstolen göra en bedömning av vilket belopp som kan vara rimligt.

Vem ska betala för rättegångskostnaderna?

Huvudregeln i tvister där parterna kan komma överens är att den som förlorar målet ska ersätta den andra parten för rättegångskostnaderna. Den största delen av dessa kostnader är oftast advokatens arvode. Ibland kan det dock vara svårt att säga att en part vunnit hela målet utan enbart till viss del. Domstolen kan då besluta att ingen part får ersättning av den andre för sina rättegångskostnader eller att ena parten får ersättning endast för en del av kostnaderna av den andra parten. I ett mål om skadestånd kan det t.ex. vara så att större delen av rättegången har rört beräkningen av ersättningen och inte frågan om skadestånd skulle betalas eller inte. Om den som har lidit skadan då har begärt en mycket stor summa i ersättning men domstolen kommer fram till en betydligt lägre ersättning kan den som fått ersättning trots det få betala motpartens rättegångskostnader.

Får man fälla träd på sin egen tomt?

Man skulle ju kunna tro att man har rätt att ta ned träd på sin egen tomt men det stämmer inte riktigt. Det kan finnas bestämmelser i detaljplanen som omfattar fastigheten och som innebär att man inte utan vidare kan fälla träd på tomten. Det kan också finnas bestämmelser om detta i områdesplaner där det saknas detaljplan. För att fälla träd får man därför ansöka om marklov. Om man utan lov fäller träd kan man drabbas av en sanktionsavgift som döms ut av byggnadsnämnden eller annan nämnd i kommunen som sköter dessa frågor. Sanktionsbestämmelserna framgår av Plan och bygglagen (PBL) och avgifterna kan bli ganska höga. De beräknas per träd med olika procentsatser av prisbasbeloppet som f.n. är 44 800 kr. Sanktionsavgiften kan sättas ner om tomtägaren t.ex. inte har fällt träden avsiktligt och inte kände till vad som gällde för fastigheten.

Vad lärde vi oss på domstolen av förra säsongens avsnitt om den åtalade husbåtsägaren?

Husbåtsägaren åtalades för egenmäktigt förfarande. Eftersom straffet säkert skulle stanna vid böter fick han ingen offentlig försvarare. Målet visade sig dock vara ganska komplicerat. Husbåtsägaren försökte så gott han kunde försvara sig. Han dömdes dock för brottet men överklagade och hovrätten tog upp målet och beslöt att han skulle få en offentlig försvarare. Han frikändes sedan av hovrätten.

Programmet visade att domstolarna kan göra mer för att de som besöker domstolen ska få ett bra bemötande. På Södertörns tingsrätt strävar vi efter att skriva lättbegripliga domar som man snabbt hittar det väsentliga i. Vi ber om de åtalades mejladress så vi snabbt kan komma i kontakt med dem om vi t.ex. måste skjuta upp tiden för när vi ska meddela domen. De kan då också få domen omedelbart när den blir offentlig. Om man väljer att komma till tingsrätten och hämta domen finns det personal tillgänglig som svarar på frågor och förklarar krångliga juridiska begrepp. Men vi kan alltid bli bättre och därför frågar vi kontinuerligt brukarna om deras synpunkter på vårt språk och bemötande.