Med jämna mellanrum bjuder tingsrätten in till lunchföreläsningar som alla medarbetare har möjlighet att gå på, något vi kallar för Mat & Prat. På terminens första Mat & Prat hade tingsrätten besök av representanter från Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen
Barnombudsmannen är en myndighet som företräder barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Den större delen av lunchföreläsningen handlade om barnkonventionen och vad den innebär för barns rättigheter i rättsprocessen.
Barnkonventionen är svensk lag
Barnkonventionen ratificerades och blev formellt bindande för Sverige för 35 år sedan. Då fördes dock endast ett fåtal av konventionens 41 rättigheter in i svensk lag. Resterande ansågs redan gälla enligt svensk lag eller skulle beaktas utan att föras in i lag.
Eftersom konventionen hade kommit att uppfattats som ett policydokument ville lagstiftaren förtydliga att bland andra domstolar ska beakta barnkonventionen i mål som rör barn. Därför gjordes barnkonventionen till svensk lag genom att inkorporeras år 2020.
Barnkonventionen innehåller fyra grundprinciper, som alla övriga artiklar ska läsas utifrån.
- Inget barn får diskrimineras (artikel 2)
- Barnets bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör barn (artikel 3)
- Barn har rätt att överleva och utvecklas på bästa sätt (artikel 6)
- Barn har rätt till delaktighet och att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet (artikel 12)
Barns rättigheter i domstolsprocessen
Några artiklar som har särskild betydelse för arbetet i domstolar är de om barnets bästa och barns delaktighet (artikel 3 och 12).
Barnets bästa (artikel 3)
Att barnets bästa i första hand ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn innebär att barnet har rätt att alltid få sitt bästa utrett, bedömt och beaktat. Det betyder inte att barnets bästa måste vara utslagsgivande i alla åtgärder där andra legitima intressen finns, men det ska alltid vara en tungt vägande faktor. I frågor om vårdnad, boende och umgänge innebär den svenska föräldrabalken att barnets bästa ska vara avgörande (6 kap. 2 a §), vilket alltså går längre än barnkonventionens krav.
Barnets rätt till delaktighet och rätt att uttrycka sin åsikt (artikel 12)
Att barnet har rätt till delaktighet innebär att barn har rätt till information och rätt att utrycka sig i alla frågor som rör barnet. Det innebär att barnets åsikt ska ges betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I alla domstolsprocesser som rör barnet ska barnet ges möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare för barnet. Det finns ingen nedre åldersgräns för vilka barn som har dessa rättigheter. Beroende på hur gammalt barnet är måste informationen och hur barnet kommer till tals anpassas till barnet. I mål som rör barns vårdnad, boende och umgänge får barnet i fråga inte komma till domstolen för att komma till tals utan det sker genom samtal som familjerätten har med barnet.
I domstolens arbete med mål där barn förekommer innebär barnkonventionen att vi behöver ställa oss följande frågor:
- På vilket sätt påverkas barnet i ärendet?
- Vilka rättigheter är relevanta?
- Hur kan vi lyssna på barnets åsikter?
Domstolen ska sedan analysera och komma fram till vad som är barnets bästa.
Domstolen ska därefter göra en intresseavvägning mellan barnets bästa och andra intressen.
Det är viktigt att domstolen i sitt beslut motiverar vilka aspekter som har bedömts vara relevanta i bedömningen av barnets bästa. Om domstolens beslut inte stämmer överens med barnets åsikter bör orsaken till detta tydligt anges.
Hur tillämpas barnkonventionen i svenska domstolar?
Barnombudsmannen har även ett ansvar för att följa upp hur barnkonventionen tillämpas i domstolarna. Barnombudsmannen gav några exempel på när barnkonventionen haft genomslag i rättspraxis.
- NJA 2020 s. 761 ”Patronen och bilen”
handlar om att lämna ut en person för att verkställa ett fängelsestraff utomlands. Högsta domstolen uttalade att om utlämning involverar ett barn ska barnets bästa alltid utredas, beaktas och bedömas. Trots att den dömde pappan som begärdes utlämnad bodde tillsammans med sina två små barn och deras mamma bedömde Högsta domstolen vid intresseavvägningen mellan barnets bästa och andra intressen att det inte stod i strid med Barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa att lämna ut honom för att verkställa fängelsestraffet utomlands.
- NJA 2021 s. 1065 ”Barnens bostad”
rör utmätning av en fastighet. Högsta domstolen uttalade att vid bedömningen av om det är försvarligt att utmäta en fastighet där det bor ett barn ska barnets eget intresse av skydd för sin hemmiljö vägas mot intresset att kunna utnyttja det ekonomiska värde som ligger i fastigheten för att tillgodose borgenären. Vid en avvägning kom domstolen fram till att en utmätning av fastigheten inte var försvarlig.
- NJA 2024 s. 642 ”Mammans näringspenningtvätt”
handlar om hur hänsyn bör tas till barnets bästa när påföljden för en ensamstående förälder bestäms. Högsta domstolen bedömde att barnet till den dömda mamman skulle drabbas oproportionerligt och orimligt hårt om hon dömdes till fängelse och sonen därmed skulle behöva separeras från henne. Det skulle vara klart oförenligt med barnets bästa. Mamman dömdes till villkorlig dom i stället för fängelse.
- JO dnr 7823-2022 där Justitieombudsmannen konstaterade att en anstalts besökstider innebar att barn som ville besöka en förälder stod mellan att antingen inte kunna uppfylla sin skolplikt eller inte kunna besöka sin förälder på anstalt.
Utöver genomgången av barnkonventionen fick tingsrättens medarbetare även en inblick i en kommande rapport från Barnombudsmannen som handlar om barns upplevelser av domstol. Vi fick konkreta tips på hur man bemöter barn i domstol på bästa sätt. Rapporten tar sitt avstamp i årets rapport, som kan läsas här: Årsrapport 2025 skildrar brister i samhällets hantering av frihetsberövade barn – Barnombudsmannen
Relaterat innehåll
Barns hälsa, utveckling och behov i svåra vårdnadstvister | Domarbloggen
Häktning av barn | Domarbloggen
Åklagarens, polisens och socialtjänstens arbete vid brott mot barn | Domarbloggen
Barns rätt att uttrycka sin åsikt i vårdnadstvister | Domarbloggen
