Under en hel arbetsvecka den 17 till 21 oktober i år pågick Förtroendedagarna. Förtroendedagarna är ett återkommande arrangemang för medarbetare inom Sveriges Domstolar. Programmet innehöll 16 föreläsningar och paneldiskussioner som på olika sätt handlade om förtroendefrågor. Bland föreläsarna och deltagarna i paneldiskussionerna fanns representanter från domstolar, men även forskare och andra aktörer inom rättsväsendet som åklagare och advokater.
När Förtroendedagarna arrangerades första gången år 2017 under en heldag i Stockholm deltog ett par medarbetare från varje domstol och nämnd. För att så många som möjligt inom Sveriges Domstolar skulle kunna ta del av programmet i år var Förtroendedagarna helt digitala. Föreläsningarna och paneldiskussionerna var dessutom utspridda över en hel arbetsvecka för att göra det lättare för fler att ta del av många av programpunkterna. Sammanlagt 1 564 medarbetare var anmälda för att ta del av programmet, antingen direkt när det sändes live eller i efterhand i inspelat format.
Syftet: Inspirera till utveckling och fortsatt arbete
Förtroendedagarna arrangeras för att stärka arbetet med förtroendefrågor, inspirera till utveckling och stötta ett fortsatt arbete med frågorna på domstolar och nämnder.
– Vår ambition var att få med programpunkter som skulle vara gångbara hos alla domstolar och nämnder och att man skulle få med sig tips och idéer att testa i sin egen verksamhet, säger Victoria Kockum som är kompetensutvecklare på Domstolsverket och projektledare för årets Förtroendedagar.
För en domstol eller nämnd kan arbetet med förtroendefrågor beröra olika perspektiv. Tre vanliga områden är bemötande, klarspråk och domstolens kontakter med media. Dessa tre frågor har nämligen enligt Förtroendeutredningen (SOU 2008:106) stor betydelse för allmänhetens förtroende för domstolarna. Därutöver är jämställdhet och inkludering även centralt i arbetet med förtroendefrågor för många domstolar och nämnder. Samtliga av dessa områden togs upp under Förtroendedagarna.
– De pass som drog flest tittare var Jakob Carlanders ”Att möta människor som bär på starka känslor”, Sara Lövestams ”Grejen med kanslisvenska” och paneldiskussionen ”Bemötande – hur upplevs vi av andra?”, säger Victoria Kockum.
Södertörns tingsrätt representerad under fyra av fem dagar
På Södertörns tingsrätt pågår sedan många år tillbaka ett aktivt arbete med förtroendefrågor. Här på domarbloggen har vi beskrivit arbetet i bland annat inläggen Brukarundersökningar i våra snabbspårsmål och Domstolen och media.
Under Förtroendedagarna deltog medarbetare från Södertörns tingsrätt fyra av fem dagar. Morgan Wiklund, som är verksamhetsutvecklare, föreläste om tingsrättens systematiska kvalitetsarbete med förtroendefrågor.
– Jag tipsade om enkla åtgärder för att komma i gång. Det absolut lättaste sättet att hitta områden att utveckla är att prata med parter eller andra som kommer i kontakt med tingsrätten, säger han.
I passet ”Digitala presskonferenser – så funkar det” deltog Karin Påle Bartes och Kajsa Hällje, som båda är rådmän på Södertörns tingsrätt, tillsammans med medarbetare på Domstolsverkets kommunikations- och teknikenheter.
Upplevelsen av rättegången viktigt för förtroendet
Något som brukar beskrivas som särskilt viktigt för förtroendet för domstolarna är att en part uppfattar att hen får en rättvis rättegång. Detta berättade Marie B. Hagsgård, konsult och jurist, mer om i föreläsningen ”Vad är processuell rättvisa och hur kan man arbeta med det?”. Hon förklarade bland annat att domarens bemötande av parter är något av det som påverkar förtroendet för domstolarna allra mest. För att parter ska uppfatta domaren som opartisk och neutral är det exempelvis viktigt att domaren bemöter parterna på samma sätt. Det kan mer konkret betyda att domaren ger parterna likvärdig information eller bemöter dem på ett lika tydligt sätt och med respekt för deras eventuella särskilda behov.
I en annan föreläsning, som också handlade om bemötande, berättade Gunilla Byrman, seniorprofessor i svenska språket vid Linnéuniversitet, och Joacim Lindh, doktorand vid Linnéuniversitet, om vad som är viktigt att tänka på när domstolen använder videolänk under en förhandling. Numera sker fler förhandlingar i domstol på distans genom att parter och vittnen deltar via videolänk. Enligt forskarna är det bland annat bra för domstolarna att känna till att distansförhandlingar kan innebära begränsningar i hur parter eller vittnen kan föra fram sitt budskap. Gester och annat kroppsspråk, så kallad icke-verbal kommunikation, kan nämligen vara svårt att uppfatta när parter eller vittnen blir förhörda via videolänk.
Framtiden i fokus när HD och HFD:s ordföranden deltog i samtal
På den sista dagen av Förtroendedagarna var framtiden i fokus. Den avslutande paneldiskussionen handlade om domstolarnas oberoende och hur ett högt förtroende för domstolarna ska bli säkrat. I samtalet deltog Anders Eka, ordförande i Högsta domstolen, Mari Heidenborg, justitiekansler, Helena Jäderblom, ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, och Thomas Rolén, generaldirektör på Domstolsverket.
Temat på föreläsningarna och paneldiskussionerna under Förtroendedagarna tog Domstolsverket fram med hjälp av ett programråd. I programrådet ingick medarbetare från allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol som bidrog med idéer om intressanta ämnen och föreläsare. Tanken har varit att Förtroendedagarna ska arrangeras vart tredje år. Pandemin gjorde att den ursprungliga idén inte gick att upprätthålla. Nu ser Morgan Wiklund på Södertörns tingsrätt redan fram emot nästa upplaga av Förtroendedagarna.
– Jag tycker det här är ett bra format för att sprida goda idéer och arbetssätt. Det blir också ett tillfälle till att bjuda in andra myndigheter som bedriver liknande arbete och ta del av den senaste forskningen på området, säger han.
