Intresset för straffrätt bestämde valet av utbildning
Den här veckan besöker Domarbloggen Linda Björklind (tidigare Petersson) som var notarie på Södertörns tingsrätt från år 2011 till 2013. Linda började sina studier i juridik på Stockholms universitet 2006 mycket tack vare en kompis som hade börjat plugga juridik före Linda. När Linda lyssnade på kompisen som beskrev sina studier tyckte hon att det lät spännande. Det var dessutom så att Linda för egen del alltid hade varit intresserad av straffrätt och brottmål så juristutbildningen föll sig mer eller mindre naturlig för Linda när hon väl skulle välja en framtida utbildning.
– Jag har alltid haft ett ”läshuvud” och förmåga att ta in stora mängder information så jag visste att utbildningen skulle passa mig. Jag upplevde studietiden som intensiv men rolig. Tentaperioderna var tuffa, förklarar Linda.
Däremot upplevde hon inte studietiden som särskilt studentikos med ett traditionellt studentliv som i många andra städer och det var något hon saknade. Om hon skulle ha varit student i dag hade hon valt en annan stad än Stockholm för studierna.
Södertörns tingsrätt lockade med de många och stora brottmålen
När Linda var färdig med sina juridikstudier visste hon med säkerhet att hon ville sitta ting och arbeta som notarie. Det stora intresset för straffrätt fanns alltjämt kvar efter studierna och hon ville nu skaffa sig processvana och en möjlighet att kunna söka sig vidare till en karriär som domare eller åklagare och för de yrkesvalen behövde hon sitta ting.
– Jag ville hålla så många dörrar som möjligt öppna helt enkelt, sammanfattar Linda. Hon sökte sig specifikt till Södertörns tingsrätt just för de många och stora brottmålen som alltid finns på domstolen.
Lindas intresse för straffrätt höll i sig också efter notarietiden. Direkt efter avslutad notarieutbildning började hon att arbeta som biträdande jurist på en humanjuridisk advokatbyrå.
– Jag åtog mig främst uppdrag som målsägandebiträde, särskild företrädare för barn och som offentligt biträde i diverse förvaltningsrättsliga ärenden. Efter det arbetade jag som föredragande på en allmän avdelning på förvaltningsrätten i Stockholm i tre år, sammanfattar Linda.
Förvaltningsdomstolarna skiljer sig från de allmänna domstolarna bland annat genom måltyperna och antalet förhandlingar. Linda som var van vid sättet att arbeta på en allmän domstol märkte också skillnaden. (Se också tidigare inlägg på bloggen som handlar om de allmänna förvaltningsdomstolarna https://www.domarbloggen.se/allman-forvaltningsdomstol-sodant-som-beror-oss-fran-vaggan-till-graven/)
– Den största skillnaden att sitta på förvaltningsdomstol jämfört med allmän domstol var att jag helt plötsligt knappt alls satt i rättssalen längre vilket jag var van vid, eftersom huvudregeln i förvaltningsdomstol är skriftlig handläggning. Det tog ett tag att vänja sig vid detta, sammanfattar Linda.
Jurist på Polismyndigheten
Men intresset för brott och straff höll i sig och Linda sökte sig så småningom vidare till Polismyndigheten, nu som jurist på Polismyndighetens rättsavdelning. Vid Polismyndighetens rättsavdelning arbetar jurister med många olika funktioner. Linda arbetar på den avdelningen inom rättsavdelningen som heter ”Rättstillämpning”. Rättstillämpningens huvudsakliga verksamhet består av att vara ett juridiskt stöd till polisens kärn- och stödverksamhet.
– Vi jurister står för myndighetens juridiska kompetens och är även beslutsfattare och processförare i förvaltningsrättsliga ärenden (tex ärenden som rör vapen, pass, och tillstånd enligt ordningslagen) och andra myndighetsärenden. Vissa uppgifter är mycket operativt verksamhetsnära medan andra fokuserar på utveckling tillsammans med övriga verksamheter inom myndigheten. Som jurist arbetar man med juridisk rådgivning, gör rättsutredningar, sekretessprövningar samt handlägger skadestånds- och ersättningsärenden. Vi hanterar remisser och skriver yttranden till exempelvis Justitieombudsmannen om Polismyndigheten är föremål för en granskning på grund av en JO-anmälan. Vi skriver vidare yttranden till Justitiekanslern i skadeståndsärenden riktade mot Polismyndigheten. Vid större händelser som kräver en polisiär stab biträder vi dessutom med juridisk kompetens, berättar Linda.
Linda arbetar däremot inte alls med brottsutredningar och har i sitt nuvarande arbete inte kontakt med åklagare, men på myndigheten finns det många civilutredare som har juristbakgrund och de samarbetar med åklagaren i sitt vardagliga arbete.
Alla jurister har nytta av att sitta ting
Vilka råd vill Linda ge till de juriststudenter som funderar över om de ska sitta ting eller inte?
– Jag rekommenderar alla jurister att sitta ting, oavsett vad man tänker sig att man vill göra i framtiden. Den processvanan man får från grunden när man sitter ting har jag svårt att se att man kan få någon annanstans, säger Linda.
Hon rekommenderar också att de som sitter ting försöker tänka på att inte köra slut på sig själva bara för att få bra notariebetyg utan i stället försöka göra det till en rolig tid och umgås mycket med sina notariekollegor.
– Några av mina bästa vänner i dag är de som jag satt ting med, avslutar Linda.
