När ett företag eller en privatperson är på obestånd kan de försättas i konkurs. Obestånd betyder att ett företag eller en privatperson inte kan betala sina skulder i tid och denna oförmåga inte bara är tillfällig. Konkursprocessen är en juridisk process där gäldenärens tillgångar omhändertas och fördelas mellan borgenärerna enligt en bestämd prioritetsordning. I det här blogginlägget kommer vi gå igenom hur en konkurs går till, från det att en ansökan lämnas in till att konkursen avslutas.
Processen inleds med en konkursansökan
Ett konkursärende inleds genom att gäldenären själv eller en borgenär ansöker om konkurs hos tingsrätten. Hur prövningen går till beror bland annat på vem som har gjort ansökan.
Om konkursansökan görs av gäldenären
En konkursansökan som görs av en gäldenär ska prövas omedelbart av tingsrätten. Ansökan ska skrivas under av gäldenären och måste bland annat innehålla ett påstående om att gäldenären är på obestånd. Ett sådant påstående behöver som huvudregel inte bevisas utan ska godtas av tingsrätten. Gäldenären försätts då oftast i konkurs inom några timmar.
Om konkursansökan görs av borgenären
Om ansökan görs av en borgenär och gäldenären går med på att försättas i konkurs ska gäldenären som huvudregel omedelbart försättas i konkurs. En borgenärs ansökan ska skrivas under av borgenären och dessutom innehålla en uppgift om betalningskrav och de omständigheter som begäran om konkurs grundas på. Borgenären ska också bifoga de handlingar som han eller hon vill använda som bevis.
Om gäldenären däremot inte går med på att försättas i konkurs hålls en konkursförhandling i tingsrätten. Lyckas borgenären vid konkursförhandlingen bevisa att denne dels att har en fordran mot gäldenären, dels att gäldenären är på obestånd ska tingsrätten försätta gäldenären i konkurs. Lyckas borgenären inte styrka sin behörighet att försätta gäldenären i konkurs, det vill säga om borgenären inte lyckas visa att denne har en fordran mot gäldenären, ska tingsrätten avslå ansökan. Att ansökan avslås innebär att gäldenären inte försätts i konkurs.
Vad händer när någon har försatts i konkurs?
Ett beslut om att en gäldenär försätts i konkurs gäller omedelbart. Det innebär att gäldenären förlorar rätten att förfoga över sin egendom och får inte heller ingå avtal som påverkar den ekonomiska situationen. Samtidigt utser tingsrätten en konkursförvaltare som tar över gäldenärens tillgångar, som kallas för konkursboet. Konkursförvaltaren ska tillvarata borgenärernas gemensamma intressen och vidta åtgärder som främjar en effektiv och förmånlig hantering av konkursboet.
Förvaltaren företräder konkursboet och får ensam fatta alla beslut som rör konkursboet. Förvaltaren ska utreda konkursboet, det vill säga ta reda på vilka tillgångar och skulder som finns samt skriva upp dessa i en lista som kallas för konkursbouppteckning. Gäldenären ska även avlägga en bouppteckningsed, vilket innebär att denne på heder och samvete ska bekräfta att bouppteckningen, såvitt den vet, är korrekt. Förvaltaren främsta uppgift är att så snabbt som möjligt omvandla konkursboets tillgångar, såsom egendom och betalningskrav, till pengar som kan fördelas mellan borgenärerna. Om gäldenären är en privatperson kan vissa tillgångar undantas från konkursen, exempelvis det som anses nödvändigt för gäldenärens personliga behov. Det brukar kallas för beneficium.
Konkursförvaltaren kan också väcka talan hos tingsrätten om att vissa överföringar eller rättshandlingar som gäldenären har vidtagit innan konkursen ska återgå. Syftet är att återställa illojala transaktioner och säkerställa en rättvis fördelning av tillgångarna mellan borgenärerna. Detta förhindrar att gäldenären gynnar vissa borgenärer på bekostnad av andra eller gör sig av med egendom på ett sätt som försämrar övriga borgenärers möjligheter att få betalt.
Hur fördelas konkursboets pengar?
Syftet med en konkurs är att gäldenärens tillgångar ska omvandlas till pengar, som sedan används för att betala de skulder som gäldenären har till borgenärerna. Oftast räcker dock inte pengarna i konkursboet till att betala alla skulder. I regel kan därför inte alla borgenärer få betalt. I vilken ordning och hur mycket de olika borgenärerna ska få betalt regleras av förmånsrättslagen. De betalningskrav som borgenärerna har delas upp som prioriterade eller oprioriterade. Prioriterade betalningskrav har företräde framför oprioriterade fordringar och måste alltså betalas först.
Innan borgenärerna kan få betalt måste också kostnaderna för förvaltningen av konkursboet betalas. Dessa kostnader kallas konkurskostnader och inkluderar bland annat arvode till konkursförvaltaren samt kostnader för tillsyn, kallelser och kungörelser enligt konkurslagen. I många konkurser räcker inte pengarna i konkursboet ens till att betala alla konkurskostnader. Då får i stället staten betala för de konkurskostnader som kvarstår. I dessa fall ska konkursen avslutas genom att tingsrätten avskriver konkursen.
En konkurs kan avslutas antingen genom utdelning eller avskrivning
Det är tingsrätten som beslutar om att konkursen ska avslutas. En konkurs avslutas vanligtvis antingen genom att den avskrivs på grund av att tillgångarna inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader eller efter att utdelning skett av de pengar som funnits kvar i konkursboet. Kan det väntas att utdelning kommer att ske ska förvaltaren ta fram ett utdelningsförslag där det framgår hur pengarna ska fördelas mellan borgenärerna. Utdelningsförslaget ska därefter kontrolleras och fastställas av tingsrätten. Tingsrätten ska också besluta om hur mycket förvaltaren ska få i betalt för det arbete som den lagt ned på konkursen. För privatpersoner kvarstår obetalda skulder även efter konkursens avslut, medan juridiska personer, såsom ett aktiebolag, upplöses och upphör att existera.
Vill du läsa mer?
Konkurshantering, från en rutinerad handläggares perspektiv | Domarbloggen
Vem är gäldenär och borgenär i en konkurs? | Domarbloggen
Vad händer efter notarietiden? Malin vill bli konkursförvaltare | Domarbloggen
