2019-08-27
på Södertörns Tingsrätt
Ämnen: ,
Hjälp till föräldrar som inte kommer överens om barnen

Landets tingsrätter mottar varje år ett mycket stort antal mål som rör föräldrars tvist om gemensamma barn i fråga om vårdnad, boende och umgänge. Att inte komma överens om vad som ska gälla för barnet kan vara påfrestande för föräldrarna, men många gånger kommer också barnet att påverkas negativt av att föräldrarna inte kan enas. Ständiga diskussioner och konflikter mellan föräldrarna är inte bra för barnet. En lösning på frågor kring barnet i samförstånd mellan föräldrarna är oftast det som är bäst för barnet. Detta är bakgrunden till att tingsrätten vid handläggningen av mål om vårdnad, boende och umgänge ofta verkar för att föräldrarna ska komma överens. Vid sammanträden i tingsrätten i målet försöker domaren ofta tillsammans med föräldrarna diskutera fram åtminstone en tillfällig lösning till dess att målet slutligt avgörs.

Tingsrätten har också andra möjligheter att erbjuda föräldrarna hjälp att enas. En möjlighet är att tingsrätten utser en utomstående medlare. Det finns ett antal personer med olika bakgrund, språkkunskaper och yrken som åtar sig medlingsuppdrag, t.ex. advokater, socionomer och terapeuter. Olika medlare arbetar med olika medlingsmetoder. En annan möjlighet är att tingsrätten ger i uppdrag åt socialnämnden i kommunen att anordna samarbetssamtal mellan föräldrarna i syfte att nå en samförståndslösning. Dessa samtal hålls normalt av en familjerättssekreterare, som är utbildad socionom. Ett beslut om medling eller samarbetssamtal förutsätter normalt att föräldrarna har samtyckt till det.

Men vad innebär medling och samarbetssamtal i praktiken och hur går det till? Jag har intervjuat advokaten Alexandra Lyckman, en av de flera medlare som tingsrätten kan anlita, och familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg, familjerätten i Haninge kommun, som har svarat på vanliga frågor om medling respektive samarbetssamtal.

 

Hur lång tid tar det med medling respektive samarbetssamtal?

Medlaren Alexandra Lyckman: – När tingsrätten ger oss ett medlingsuppdrag ska det redovisas efter fyra veckor. I medlingar hos oss bokar vi in tre gemensamma mötestider med parterna och en reservtid. Vi räknar med att varje möte tar 2,5 – 3 h. Så under fyra veckor har vi 3 – 4 möten på ca 3 h per möte. Ibland behöver vi mer tid och då kan vi begära att få förlängning hos tingsrätten.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Tingsrätten ger normalt familjerätten tre månader att genomföra samarbetssamtal. Det kan ta allt från ett till fem eller fler gemensamma samtal. Ibland träffas vi kanske för fem samtal för att sedan göra ett uppehåll och följa upp det föräldrarna kommit överens om, ett par månader efteråt. De gemensamma samtalen är ca 1.15- 1.30 h långa. 

 

Var hålls samtalen?

 Medlaren Alexandra Lyckman: – Vi brukar träffa parterna på vårt kontor i ett större konferensrum. Vi har även haft medlingsmöten i tingsrättens lokaler, i ett sammanträdesrum vi fick låna.

 Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Föräldrarna kommer till våra kontor och samtalen genomförs där. Det händer att vi genomför samtalen via telefon vilket inte är optimalt men kan vara en kortsiktig lösning.

 

Får man prata enskilt med medlaren/familjerättssekreteraren eller måste den andra föräldern vara med?

 Medlaren Alexandra Lyckman: – Vi bokar in gemensamma medlingsmöten, men pratar ofta även enskilt med föräldrarna under dessa möten. Det första informationssamtalet per telefon med föräldrarna är enskilt och det har även hänt att vi träffat en förälder i ett informationsmöte hos oss. Om en förälder bor långt bort kan den föräldern delta i medlingsmötet per Skype eller telefon.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Inledningsvis har vi ett enskilt möte med respektive förälder, för att därefter ha gemensamma möten om vi bedömer att det är möjligt. Under tiden för samarbetssamtalen kan vi ha enskilda möten vid något tillfälle igen om det behövs.

 

Kommer det jag säger enskilt i förtroende att redovisas till den andra föräldern och till tingsrätten?

 Medlaren Alexandra Lyckman: – Vi redovisar inte det som sägs under medlingsmötena till tingsrätten. Om den andra föräldern behöver få veta vad som sagts beror på. Är informationen viktig för besluten som föräldrarna ska fatta gemensamt, kan vi hjälpa till att fundera över hur man bäst kan förmedla den till den andra föräldern.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Vi redovisar inte i detalj vad den andra föräldern berättat. Däremot kan vi inte undanhålla information för den andra föräldern då vi annars kan uppfattas som partiska. I rapporten till tingsrätten redovisar vi ärendegången exempelvis antal tillfällen vi träffats samt om föräldrarna gjort överenskommelser. Ibland redogör vi även för ämnen som varit föremål för diskussion under samarbetssamtalen.

 

Får man ta med sitt ombud/advokat till medlingen eller samarbetssamtalet?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Vi brukar träffa parterna utan ombud, men föräldrarna uppmuntras att under medlingen och mellan mötena stämma av med sina ombud. När vi upprättar ett förslag till en överenskommelse ges föräldrarna alltid möjlighet att gå igenom dessa med sina ombud innan de skriver under.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – I det enskilda samtalet kan föräldern ta med en stödperson vid behov och önskemål. Stödpersonen kan dessvärre inte ta utrymme i samtalet. Om stödpersonen ska fortsätta att vara med i de gemensamma samtalen behöver båda föräldrarna lämna sitt samtycke till det.

 

Kan min nya partner följa med till medlingen eller samarbetssamtalet?

 Medlaren Alexandra Lyckman: – Vi brukar vanligtvis bara träffa föräldrarna. Om det finns önskemål att ta med en stödperson kan vi diskutera fördelar eller nackdelar med det, om stödpersonen ska sitta med under själva mötet eller bara följa med och vänta utanför.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Här gäller samma svar som ovan. Ibland kan vi önska att träffa partners om det är så att partnern visar sig ha en betydande roll för exempelvis lösningar kring det föräldrarna är oense om.

 

Om jag är rädd för motparten; kan man ha medling eller samarbetssamtal då?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Mötena ska kännas trygga för alla som deltar. Många är oroliga och spända inför det första mötet. Medlarens uppgift är att underlätta dialogen och vi har vissa regler för att det ska bli ett bra mötesklimat. Vanligtvis brukar oron lägga sig när man träffats och ser att mötet går bra. Men om vi ser att mötesklimatet inte är bra avbryter vi mötet.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Ja. Det finns möjlighet att ha samarbetssamtal i enskilda rum, dvs att båda föräldrarna är här under samma tid fast i olika rum. Alternativt att föräldrarna kommer på olika dagar.

 

Jag har skyddad adress; kan man ha medling eller samarbetssamtal då?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Ja, vi kan ta hänsyn till det genom att inte lämna ut information om adress, e-mailadress, telefonnummer. Vi kan även se till att man får komma till mötet på olika tider, vänta i olika rum och lämna mötet i olika omgångar, så att det känns tryggt.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Ja. Vi lämnar inte ut uppgifter om någon av föräldrarna och/eller barnet har skyddad adress.

 

Finns det fall där det inte är lämpligt med medling eller samarbetssamtal och i så fall vilka?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Om en förälder uppträder hotfullt, om det finns stora maktobalanser (psykiska, ekonomiska eller annat). Om det förekommer psykisk sjukdom som är så allvarlig att det påverkar involverade personer och mötena eller om det finns ett pågående alkohol- eller narkotikamissbruk som inte behandlas.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Om någon av föräldrarna har ett pågående missbruk eller har psykisk ohälsa kan vi göra bedömningen att samarbetssamtal inte är möjlig i dagsläget. Vid pågående missbruk eller psykisk ohälsa kan omdömet påverkas och det är viktigt att föräldrarna är medvetna om vad de kommer överens om under samarbetssamtalen. Vid de fall våld och hot förekommer samt om det finns fara för barn och /eller den andra föräldern kan vi också göra bedömningen att det inte är möjligt med samarbetssamtal.

 

Kan man ha medling eller samarbetssamtal om man behöver tolk?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Ja, vi har haft flera medlingar där tolk medverkat. Vi har även haft medlingar där vi själva och parterna talat engelska.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Absolut! Dock behöver det meddelas i förväg så vi kan ordna med tolk.

 

Kan man träffa medlaren eller familjerättssekreteraren på kvällstid eller helger?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Våra möten bokas som regel på dagtid på vardagar.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Många kommuner erbjuder kvällsöppet någon vardag i veckan, olika vilka tider. Annars hålls samarbetssamtalet under kontorstid.

 

Pratar medlaren eller familjerättssekreteraren med barnet?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Vi träffar barnet eller barnen om båda föräldrarna och barnet vill det. Syftet med att träffa barnet kan vara dels att lämna information till barnet om att föräldrarna försöker hitta bra lösningar, hur processen ser ut, vem som bestämmer i frågorna som rör barnet, dels att få barnets syn på sin situation och vad som skulle underlätta för barnet. Det kan hjälpa föräldrarna när de ska fatta beslut.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Föräldrarna behöver samtycka till att det är lämpligt att vi har samtal med barnet. Syftet med samtalet med barnet är att främst att ge barnet information om samarbetssamtal och vad det innebär samt möjlighet att uttala sig i frågor som rör barnet om barnet själv vill yttra sig.

 

Kostar det något för föräldrarna med medling och samarbetssamtal?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Om vi utses av domstolen betalar domstolen vårt arvode. Om parter vill komma till oss privat betalar de själva. Ibland vill föräldrarna komma till oss igen efter att domstolsförfarandet avslutats, för att stämma av eller utvärdera de lösningar de enats om tidigare och för att diskutera nya samförståndslösningar.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Nej.

 

Måste man gå via tingsrätten för att få hjälp av medlare eller samarbetssamtal?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Man kan komma till oss utan att gå via domstolen. Skillnaden är att föräldrarna då själva måste betala för medlingen. Vi arbetar för att man ska kunna använda sin rättsskyddsförsäkring eller även få rättshjälp för medling. Men det saknas lagstöd för det idag. Det skulle bli billigare även för samhället om domstolsprocesserna kan minskas och man kan se medling som ett alternativ.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Nej. Föräldrarna kan kontakta familjerätten för frivilliga samarbetssamtal. Då behöver båda föräldrarna bekräfta till oss att de vill ha samarbetssamtal. Efter att föräldrarna gjort det får de först ett enskilt samtal var för att därefter ha gemensamma samtal. De frivilliga samarbetssamtalen journalförs inte om inte föräldrarna vill skriva ett avtal. I de samarbetssamtal som kommer från tingsrätten förekommer en journal i socialregistret och där journalförs endast ärendets gång samt det föräldrarna kommit överens om.

 

Vad finns det för fördelar med medling respektive samarbetssamtal?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Vi arbetar efter en särskild plan under våra medlingsmöten. Strukturen bidrar till att identifiera barnets och föräldrarnas olika behov, titta på olika möjliga alternativ och ta fram de som är bäst. Vi punktar upp och är väldigt konkreta, tittar på kalendrar och tidtabeller om det behövs. Vi jobbar även med kommunikationen mellan föräldrarna. Eftersom vi själva är jurister kan vi förklara juridiken och skriva avtal som kan läggas till grund för en dom. Vi kan förklara domstolsprocessen och vad domarna kan fatta beslut om, samt hur praxis ser ut. Som regel skriver vi ett utkast på en överenskommelse som parterna kan gå igenom med sina egna ombud/advokater och ta ställning till. Ibland blir utkastet grunden till en senare överenskommelse som parterna träffar efter medlingen. Om en överenskommelse inte kan träffas i alla delar kan man träffa överenskommelser i vissa delar. Föräldrarna kan även komma överens om att testa, t ex ett visst umgänge under en period och sedan träffas igen och stämma av innan de kommer överens slutligen.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – Ett av syftena med samarbetssamtalen är att synliggöra barnet och barnets behov i en situation där föräldrarna är oense. Fördelarna är att föräldrarna själva kan komma överens istället för att någon annan – exempelvis en rådman på tingsrätten- bestämmer åt dem.
I samarbetssamtalen finns också möjligheten att prova och ändra i överenskommelsen om det, över tid, visar sig att överenskommelsen behöver justeras. Samarbetssamtalen kan också fungera informativt, det vill säga, vi reder ut vanliga juridiska missuppfattningar (skillnad på vårdnad och umgänge till exempel), processen om föräldern väljer att vända sig till tingsrätten eller ger information om andra hjälpinstanser.

 

Vad händer om man inte kommer överens?

Medlaren Alexandra Lyckman: – Då meddelar vi tingsrätten att parterna inte kommit överens och processen fortsätter därefter i tingsrätten. Vi redovisar inte vad parterna sagt under mötena eller hur vi anser att tvisten bör lösas. Vi redovisar inte heller vad barnen sagt under mötet med barnet. Det enda vi redovisar till tingsrätten är antalet möten vi har haft och att parterna inte kunnat träffa någon överenskommelse.

Familjerättssekreteraren Caroline Fagerberg: – I de fall föräldrarna inte kommer överens kan samarbetssamtalen avslutas hos oss. Ibland kan föräldrarna vara överens om en sak men inte om en annan och om det är tydligt att vi inte kommer längre i vissa frågor får vi lämna dem. Familjerätten har inte mandat att bestämma över någon annan och kan inte tvinga en förälder att göra, eller inte göra, på ett visst sätt. I de fall föräldrarna kommit på frivilliga samarbetssamtal ger vi också information om möjligheten att vända sig till tingsrätten.

 

Avslutningsvis, de ovan nämnda möjligheterna till hjälp som tingsrätten kan erbjuda syftar till en lösning av de tvistiga frågorna om vårdnad, boende och umgänge i samförstånd mellan föräldrarna. Om det inte lyckas får handläggningen i tingsrätten fortsätta. Du kan läsa mer om tingsrättens hantering av mål om vårdnad, boende och umgänge här i Britt Björnekes inlägg Hur hanterar vi mål om vårdnad, boende och umgänge på tingsrätten? den 31 oktober 2017.