Snabbare lagföring – inte längre ett projekt

analyskostnadförenklad delgivningförgodkännandeSnabbare lagföringstrafföreläggande

Vi har flera gånger här på bloggen berättat om det projekt med Snabbare lagföring som Södertörns tingsrätt deltagit i. Sedan årsskiftet är denna handläggningsform inte längre ett projekt utan något som alla domstolar kan och ska använda sig av. Detta efter att riksdagen antagit regeringens förslag som ni kan läsa om här Snabbare lagföring av brott – Regeringen.se. I och med införandet av lagen har också en del andra lagar förändrats.

Förgodkännande

En kritik som har funnits mot systemet är att många erkända mål har hamnat i domstol när de egentligen borde ha kunnat stanna hos polis och åklagare genom att den misstänkte godkänner ett strafföreläggande. Detta har dock varit krångligt eftersom den misstänkte först behövt skriva under en fullmakt, varefter åklagaren utfärdat ett strafföreläggande som sedan behövt godkännas av den personen som fullmakten varit utställd till. Detta har nu ändrats på så sätt att den misstänkte direkt till polisen kan underteckna ett förgodkännande av strafföreläggandet. När åklagaren sedan utfärdar strafföreläggandet är det godkänt och klart. Detta är en enklare och mindre komplicerad handläggning, vilket redan nu lett till att fler erkända ärenden inte hamnar i domstol.

Analyskostnader

Om en person döms för brott där denne under förundersökningen fått lämna urin-, saliv- eller blodprov ska den dömde normalt återbetala statens kostnader för att ta och analysera provet. Denna kostnad har många gånger varierat beroende på vilka substanser som analysen har avsett. Från årsskiftet har Rättsmedicinalverket fått möjlighet att meddela en taxa för dessa kostnader, vilket myndigheten också gjort. Denna kostnad är numera bestämd till 1 300 kr.

Utökad tid för förenklad delgivning

Tingsrätten har tidigare fått använda sig av förenklad delgivning för att delge en misstänkt stämning och kallelse. En förutsättning har dock varit att det inte får ha gått mer än tio veckor från det att polisen gav den misstänkte information om delgivningssättet och tingsrätten skickat ut handlingarna i målet. I många fall har handläggningstiden hos polis och åklagare gjort att tingsrätten inte har kunnat använda delgivningssättet. Tidsfristen har nu utökats till sex månader. Detta gäller dock bara för de fall där informationen lämnats efter årsskiftet.

Ny delgivningsform

Vi har tidigare på bloggen beskrivit den delgivningsform som används inom snabbare lagföring, det vill säga tillgänglighetsdelgivning. Det innebär kortfattat att den misstänkte själv får en dag då handlingarna i målet finns att hämta på tingsrätten. Den misstänkte anses delgiven den dag som handlingen görs tillgänglig för honom eller henne.

Lagstiftaren har nu infört en möjlighet för domstolarna att använda sig av tillgänglighetsdelgivning av misstänkta även i andra fall. Rätten kan numera besluta att efterlysa en person som står åtalad för brott för delgivning. När polisen eller andra myndigheter som har tillgång till polisens efterlysningsregister anträffar personen blir denne informerad om att han eller hon har handlingar att hämta vid en viss domstol. Tre dagar senare anses personen delgiven. Detta kallas för omedelbar tillgänglighetsdelgivning och det finns mer information att läsa om delgivningssättet på polisens hemsida Omedelbar tillgänglighetsdelgivning | Polismyndigheten (polisen.se)

Det är inget nytt att domstolar anlitar Polismyndigheten för delgivningsuppdrag. Den stora skillnaden med denna delgivningsform är att den polis som anträffar en eftersökt person inte behöver ha de fysiska handlingarna tillgängliga för att kunna utföra delgivningsuppdraget. På Södertörns tingsrätt har vi sedan årsskiftet använt delgivningsformen med gott resultat, vilket förhoppningsvis leder till att fler mål blir delgivna och därmed att färre mål behöver ställas in.

Vill du läsa mer?

Snabbare lagföring | Domarbloggen

Snabbare lagföring – även för unga | Domarbloggen

Vad är tillgänglighetsdelgivning? | Domarbloggen