Sedan 2022 har Sveriges Domstolar varit engagerade i biståndsprojekt i Armenien. En viktig del av arbetet handlar om att stärka förtroendet mellan domstolarna och medierna. Men hur fungerar det i praktiken?
Stärka relationen mellan domare och journalister
En viktig del av projektet har varit att stärka relationerna mellan Armeniens domstolar och landets journalister. Arbetet har bland annat bestått av utbildningar för domare, stöd till uppbyggnaden av en presstjänst samt erfarenhetsutbyte med svenska domstolar kring kommunikation och mediekontakter.
Bakgrunden är ett samhälle där förtroendet för statliga institutioner länge varit svagt. Armenien bär fortfarande spår av det sovjetiska arvet, där korruption och nepotism under lång tid påverkade många samhällsområden. Samtidigt har landet under de senaste åren genomgått omfattande demokratiska reformer.
Mediernas roll i Armenien
Sedan Sammetsrevolutionen 2018 har Armenien tagit flera steg mot ett öppnare samhälle. M edielandskapet är i dag betydligt friare än i många andra länder i regionen och ett stort antal digitala nyhetsplattformar och oberoende medier verkar öppet.
Samtidigt präglas medielandskapet av politisk polarisering. Flera tv-kanaler, tidningar och nätmedier uppfattas stå nära antingen den sittande regeringen, tidigare makthavare eller ekonomiska intressen. Nyhetsrapporteringen tolkas därför ofta utifrån avsändarens politiska hemvist, något som bidrar till ett lågt förtroende för medierna som institution.
Sociala medier har blivit en av de viktigaste informationskällorna för allmänheten. De fungerar både som en arena för demokratisk debatt och som en kanal för desinformation, ryktesspridning och politiska påverkanskampanjer.
Rättsväsendet står också inför utmaningar när det gäller förtroende. Trots omfattande reforminsatser sedan 2018 uppfattar delar av allmänheten fortfarande att domstolsväsendet påverkas av politiska och informella maktstrukturer, vilket påverkar tilltron till rättssystemet.
Att närma sig varandra
Dialogträffar mellan domare, journalister och representanter från civilsamhället har varit en central del av projektet. Syftet har varit att skapa ökad förståelse för varandras roller och uppdrag.
Under den första träffen blev det snabbt tydligt att deltagarna bar på ganska olika bilder av varandra. Diskussionerna var stundtals både livliga och utmanande för oss som modererade samtalen. Domare beskrev den press de upplevde från medierna, medan journalister lyfte fram bristen på öppenhet och tillgänglighet från domstolarnas sida.
Efter några timmars diskussion förändrades tonläget. Fokus flyttades från kritik till frågor om konkreta förbättringar. Samtalen började handla om praktiska förutsättningar och tillgänglighetshinder i domstolarna snarare än om misstro och frustration.
Flera av de missuppfattningar som kom fram visade sig bottna i begränsad kunskap om varandras uppdrag och arbetsvillkor. I diskussionerna blev det tydligare varför domare ibland behöver vara återhållsamma i sin kommunikation. Samtidigt blev mediernas behov av snabb, tydlig och korrekt information mer förståeligt för domstolsrepresentanterna.
Sverige som förebild
En viktig del av träffarna har varit att dela svenska erfarenheter. Under snart två decennier har Sveriges Domstolar utvecklat sitt arbete med mediekontakter, öppenhet och kommunikation. Vi kunde därför bidra med både goda exempel och erfarenheter av sådant som varit mer utmanande.
De svenska exemplen väckte stort intresse och gav en konkret grund för samtalen om hur relationen mellan rättsväsendet och medierna kan utvecklas. Samtidigt blev det också tydligt att varje land har sina egna förutsättningar.
I Sverige har förtroendet för statliga institutioner traditionellt varit högt. Armenien har en annan historia och andra utmaningar. Erfarenhetsutbytet handlade inte om att kopiera svenska lösningar, utan om att inspirera till fortsatt utveckling och dialog.
En förändrad dynamik
Mot slutet av nätverksträffarna hade samtalen fått en helt annan karaktär än vid starten. Från en stundtals intensiv ordväxling och missuppfattningar handlade diskussionerna nu om gemensamma mål och möjliga förbättringar.
Den kulturella skillnaden gör att man måste kunna arbeta agilt och kasta om, stryka och lägga till innehåll i det som planerats i förväg. Då gäller det att ha kollegor som kan arbeta på samma sätt, som av erfarenhet är trygga i sina roller. På bilden har vi en paus i nätverksmötet mellan domare och journalister där vi försöker bygga ett ömsesidigt förtroende hos dem. Det var ett av flera tillfällen under de fyra utbildningsdagarna vi höll i där vi fick tänka om snabbt.
Bygga förtroende för varandra
Det visade sig hur betydelsefulla fysiska möten kan vara när förtroende behöver byggas upp. Dialog löser inte alla utmaningar, men den kan minska avståndet mellan människor. Nätverksträffarna i Armenien visar att samtal mellan domare och journalister i storgrupp kan vara ett effektivt verktyg för att öka förståelsen för varandras uppdrag. Därför blir relationen mellan dem särskilt viktig för Armeniens fortsatta demokratiska utveckling.
Relaterat innehåll
Domarbloggen har flera gånger skrivit om Sveriges Domstolars utvecklingssamarbete med Armenien. Här är ett urval av några av de tidigare blogginläggen:
Att bygga förtroende för domstolarna i Armenien – Domarbloggen
Lägesrapport från Sveriges Domstolars utvecklingssamarbete med Armenien – Domarbloggen
